överbelastning

Jag känner mer eller mindre som en zombie. Alldeles för mycket information har proppats in i min redan överbelastade hjärna. Det är en tuff kurs vi startar med. Och att det faktiskt är så att alla kurstillfällen ligger i E-tuna gör att jag samtidigt försöker pussla hur allt ska gå ihop. Att plugga efter 8h i skolan + 2 h pendling känns övermäktigt. Pjuh! Jag hoppas hoppas att vi kommer någonstans imorgon då vi ska förbereda syfte och problemformulering inför c-uppsats. Det skulle kännas skönt att åtminstone ha ett ämne.

E och pappaN hade haft det mysigt på kalaset. E var supertrött när jag kom hem och efter lite bus och lek slocknade hon i min famn. Älskar, älskar, älskar.

Jag är också så oerhört, fantastiskt tacksam min fina svärmor som ställt upp och tagit hand om E den här veckan när allt kört ihop sig. Tacksam var ordet!

första dagen

Första skoldagen är överstökad. Jag är måttligt imponerad. Inte för att jag var direkt laddad med positiv energi, men det var inte fullt så eländigt som jag väntat mig. Eller ja, det var det till en halvtimme innan slutet. Men så träffade jag på en tjej som också är ny efter mammaledighet och då kändes det lite bättre. Tjejen ska dessutom läsa samma kurs som mig så nu slipper jag känna mig helt vilse.

Jag saknar dock distanstänket. I kursen vi kommer läsa härnäst ligger föreläsningarna dessutom i E-tuna, vilket innebär långa resor flera ggr i veckan. Jag hoppas att det kan diskuteras. Jag tror ju på eget ansvar och den egna förmågan att söka information och har man bara studiematerialet så kan man göra ett, i många fall, lika bra jobb som på plats.

E sov när jag kom hem och hon kommer säkert inte ha vaknat när jag åker imorgon. Jag vill bara hålla hennes lilla kropp intill mig. Mammas fina. Det här blir svårt att vänja sig vid.

Nu känner jag mig helt slut - sängen nästa.

Trevlig måndagskväll, hörrni!

jag lever på hoppet

Jag har bestämt mig för att inte alls tänka på att det imorgon är skolstart. Den här sista dagen finns en massa annat att göra. Jag är så förberedd jag kan. Jag har kursplan, studiehandledning, ny penna, ny väska, kurslitteratur (till vad jag hoppas är kursen jag ska läsa) och jag har registrerat mig (trots att någon snubbe på skolan sagt att det inte behövs när man går på campus?!). Så, det finns inget jag kan göra. Mer än att mysa med min fina familj. Vi har fortsatt rensningen, busat, myst (eller ja, E kanske inte var så medveten om det eftersom hon sov - men vi satt och beundrade, pussade och kramade henne) och nu ska vi snart äta god mat och titta på en film. Salt - jag har hört att den ska vara bra.

Jag och min svägerska A gjorde ett glädjeskutt när vi var i Varberg.
Jag lever på HOPPet.

sparas, säljas, kastas

Lördagen har gått åt att röja och underhålla E. Med röja menas att jag återigen fått besök av prylnojan. Jag känner panikkryp på alla saker som ligger gömda överallt och väntar på en bättre plats. Eftersom jag själv har enorm separationsångest, även med saker, så tvingar jag N att bestämma vad som ska vara kvar, kastas och säljas.

PappaN Vi har bestämt att babygymmet ska säljas. Vi har en mängd liknande som vi sparar, men detta känns för fint för att bara ha liggandes. Det hamnar på blocket. Men jag frågar er också, någon som är intresserad?

Babygym "Tummen" i fint skick

sovmorgon

Den här familjen tog sovmorgon till 8.30! Det är lite av ett halleluja moment. :) Solen lyser och vi ska äta frukost, det här blir en bra dag. Hoppas ni får en fin lördag!



- Mobilbloggen

skojakt

När pappaN kom hem från jobbet idag åkte vi till den större grannstaden. Vi skulle leta skor åt E men kom hem med många andra bra saker, som inte var skor dock. Eller jo skor blev det, men åt mig för en gångs skull. Nu blir det fredagsfusk och film i soffan.


- Mobilbloggen

pyssel&knåp

Ja, när E har sovit de senaste dagarna är detta vad jag pysslat med.

Tyvärr blev resultatet inte som jag tänkt mig - de blev mycket mindre.

På dörren till Es rum har vi träbokstäver med Es namn. Hon älskar dem och varje gång vi går in vill hon peka och då ska jag säga bokstaven högt och tydligt. Hon är jätteduktig och vet nu att man börjar från vänster och hon vet i vilken ordning de kommer. Tanken var att jag skulle göra likadana bokstäver, fast i tyg.

Jag använde träbokstäverna som mall och förstorade mösntret med ca 3 cm. De blev som sagt ändå lite små tyvärr.

Men de får användas till annat.

Jättefina blev de att knyta fast i spjälorna på sängen.

Jag ska visa er när allt är i ordning, även med sänghimmeln.

hemmafix och ny jacka

Dagarna går att att fixa och dona här hemma. Men framför allt går dagarna åt att njuta av mina sista dagar hemma på heltid med älskade lilla liten. Det värker i varje liten del av kroppen när jag tänker på att min tid hemma nu är slut. Trots det vet jag ju någonstans att det kommer bli bra. Det är bara det att den här tiden varit så efterlängtad. Och så gick den så fort. Jag är inte redo än.

Idag kom Es höstjacka. Jag snappade upp ett tips hos Evelina, som köpt en likadan - fast grön - till sin son, där butiken barnbubblan hade 30% på barnkläder (tyvärr inte längre). Perfekt eftersom vi varit på jakt efter en jacka länge. Och så fin den är. Donnan hade modevisning för mig och hon verkade riktigt nöjd.

mmm...godis

Välkommen kvällen. Ljusen är tända och bubblet är upphällt (vattnet alltså). Snart börjar SYTYCD. Det saknas bara lite gott. Mmmm....salta balkar. Mmmm...sura colaflaskor. Mmmm...geischa. Jag tänker inte sticka under stol med att sötsuget fortfarande finns. Skillnaden är att det mest sitter i huvudet. Hade jag godiset här skulle jag förmodligen inte äta av det.

På eftermiddagen besökte vi en förskola här i stan. E var mycket glad i alla färgglada saker och de pedagogiska rummen. Skogrummet var nog min favorit. Vi har inte riktigt bestämt oss till 100% än men efter att ha pratat med moffa I, som är förskollärare, känns det lite lättare i hjärnan. Kanske ska vi besöka en till imorgon. Bara för att jämföra.

Sänghimmeln är inhandlad, dock ej uppsatt, och E sover nu sin tredje natt i eget rum. Vi har bestämt att hon ska få sova där så länge det känns bra. Kommer det en period när det inte funkar så finns platsen på mammas sida. Hon är så söt där hon ligger i sin säng. Goaste lilla sessan, mitt lilla hjärtegryn. Idag har vi sjungit om tårna. Och när hon vaknade efter eftermiddagsvilan kom hon och viftade med foten. "Dääär, dääär." Och så sjöng vi igen. Förresten så har jag kommit fram till att E inte gillar stuvad mat. Jag har försökt några gånger, men efter att idag återigen nekat (hon sätter upp handen och skakar på huvudet) stuvade grönsaker och skinka tänker jag inte truga mer. Kanske smakar det bättre om ett tag, då testar vi igen. Jag är glad att E visar tydligt vad hon vill och tycker. Det gör att jag kan bekräfta henne och hon växer. Hon har blivit så stor min tjej. En stor lilla liten.

telefonsamtal som vänder världen

Och så är det gjort.

Tänk att ett telefonsamtal kan vända världen upp och ned för en liten stund. En dag inom en relativt snar framtid kommer att sälla sig till ett bli en av de bästa i mitt liv.

Kent & Neil - Contemporary

Det här är varför jag älskar dans.

mitt nya kapitel -13

Jag gillar verkligen inte foton på mig själv. Av någon konstig anledning tycker jag alltid att jag hamnar från min sämsta sida (för det kan väl aldrig vara sådär jag ser ut?!). Och när jag tittar tillbaka från tiden innan mitt nya kapitel mår jag inte alls bra.

Iallafall så står jag nu på -13 kg. Och när jag har två foton framför mig, ett före och ett efter, så ser jag ju att något har hänt. Det känns skönt. -13 kg. Hurra!

Och trots att jag ändå inte gillar att fotas har jag här gått med på att finnas framför kameran....

Till vänster - april
Till höger - nutid

ny frill

Så, dagen?

Vi mötte upp L & A för en lunch och jag, som tagit fel på tid, stressade iväg oss en halvtimme tidigare till församlingsgården...;-) Lite lustigt eftersom jag nästan aldrig lyckas pricka tiden. Och Det är ett annat (o)lustigt fenomen. Jag som egentligen avskyr sena människor har själv gått och blivit en. Sedan E kom till oss lyckas jag på något underligt vis aldrig hinna iväg i tid. Iallafall så var sångrytmiken mycket trevlig och för L & A som det var första gången för gick det strålande. A fann sig till rätta direkt och gav högljudda skratt både titt och tätt. Jättetrevligt att träffa alla "gamla" stjärnor som också letat sig dit.

På väg hem började det åska och åskrädda mamman vågade inte gå hem så då bar det av till farmorn och farfarn som åtminstone bor på den sidan av stan. Där väntade vi in pappaN och när vi bytts av for jag till frissan. En välbehövlig fix blev ca 2(!) dm kortare. Och nöjd är jag. Yep.

Någon sänghimmel hanns inte med. Men jag har bestämt mig för att köpa en från kidz concept iallafall. Har kikat lite på den själv och efter en kommentar från Maria här på bloggen tror jag att den kommer bli jättefin!

Jag och min nya frill

sova i eget rum

En regnig morgon. Inatt sov E för första gången i sitt rum. Hon slog till med en hel natt direkt. Toppen. Förutom att det känns i mammas mage. Att komma in i sovrummet och ha en tom plats bredvid min säng snabbspolade tillbaka tiden två år. Jag tappade andan helt. En tom plats. Jag vet inte riktigt hur vi ska göra. Att E skulle sova i sitt rum var inget slutgiltigt beslut, mer en impuls. Vi har haft förmånen med sovande nätter (mer eller mindre) under en tid nu även om hon sover hos oss, så egentligen handlar det bara om hon ska sova i eget rum eller inte.

PappaN är tillbaka på jobbet idag och E är såpass bra att vi kommer gå på rytmik idag. Feber hade hon bara, lite knappt, på lördagmorgon. Rosslet som hon har, får hon ju alltid vid förkylningar och har väl mer med astman att göra. Vi ska luncha lite med Linda och Alva innan vi beger oss mot församlingsgården. Mys!

skitbeställning

Jag tror att jag håller på att bli tokig.

Vi har fixat i Eiras rum hela dagen och jag har äntligen fått ändan ur för att hitta en sänghimmel. Hittade en fin på Ellos, men nu måste jag hitta något annat fint för att få beställa, då minimisumman är på 200 - för at tfå utnyttja rabatt. Och jag är alldeles för snål för att beställa något jag egentligen inte vill ha. Dessutom har jag ju varit rätt så generös med shoppandet på sistone.

Men skitbeställningen går inte igenom och jag får börja om igen och igen...hela tiden!

hänga löst

Jag önskar att det fanns en hel lista på saker jag kunde pricka av, men det blir så mycket som hänger i luften hela tiden.

Jag har ringt och mailat åtskilliga samtal till olika lärare på skolan idag. Men alla hänvisar vidare. Ska det vara så svårt att svara på vilken kurs jag ska läsa? Jag som varit så duktig och fixat litteratur till kursen jag trodde att jag skulle läsa.

PappaN har iallafall fått tag på förskolan vi eventuellt ska söka plats på till E. Fyra månader i förväg måste ansökan in och då vi planerar för förskolestart i januari är det snart dags för ansökan. Jag hoppas att vi gillar förskolan och personalen, annars blir det fler besök.

PappaN är förövrigt hemma idag då han också är lite snuvig. E är lite bättre idag och jag hoppas att det fortsätter i den banan så att vi kan besöka rytmiken imorgon, som planerat. Jag kommer hinna gå en gång på rytmiken men hoppas på att ha hemmastudier någon mer tisdag så att vi kan hålla i det. Både jag och E har uppskattat sångrytmiken. Nu har vi ju dock flyttat upp i "storgruppen" från 10 månader och uppåt men jag hoppas vi ska trivas där också.

håll mitt hjärta

" Håll mitt hjärta Håll min själ

Lägg mitt huvud i ditt knä

Säg att du menar

och vill mig väl

Håll mitt hjärta Håll min själ

Som jag väntat alla år

Du kan läka mina sår

Ta mina händer och gör mig hel

Ta mitt hjärta

Ta min själ

Håll mitt hjärta Håll min själ

Låt mig bara stanna här

Så allt jag ber dig allt jag begär

Håll mitt hjärta Håll min själ

Håll min själ "

helg

Så var det söndagskväll helt plötsligt. Trots att vi bara har haft en hemmahelg har tiden svischat. Vi är lite halvrisiga - hela familjen. E har varit värst med snuva och lite dimmig på ögonen. Pigg dock. Väldigt pigg. Och vilken utvecklingshelg hon har haft. Jag tar tillbaka det där med att hon nog inte kommer gå snart. Helt plötsligt bara så vågar hon släppa. Dessutom klappar hon händer nu - som man gör på riktigt. Hon har haft ett eget, litet speciellt sätt (ungefär som mitt persontecken, för de som vet...) men så plötsligt kom hon på hur man gjorde. Vilken lycka. Leka tittut med magen kan vi också göra nu. Det är kul. Hej å hå.

Iallafall så fortsatte shoppingen på bästa manér igår. Vi fyndade ett fint fleeceset och ett par regn&vindbrallor. En beställning på höstjacka har skickats och sedan tror jag vi är redo för höst och vinter. Mössor har också inhandlats i dagarna men dom fastnade inte på bild.

storkok - del 3

Köttgryta á la mamman och pappaN


Jag påbörjade ju tema storkok för en tid sedan. Dock råkade del tre bli uppäten innan jag hann fota. Eftersom fröken lilla liten har en smärre matvägran för tillfället och köttgryta är det enda som hon verkar tycka är något så när ok tillagades en ny. Denna gång med nötkött istället för fläskkött. Hoppas att den blir lika poppis denna gång.


Recept köttgryta (på ett ungefär) 6 port


3 potatisar
1 palsternacka
2 morötter
½ liten lök
Nötkött (har ingen aning om hur mycket vi hade, 100 g kanske)
Lagom mängd mjölk eller grädde (i vårt fall är den nu laktosfri)
1 msk Tomatpuré
Kryddpeppar
Lagerblad
Persilja
Koriander
Timjan

Hacka rotsakerna och köttet i små bitar. Lägg i vatten och koka upp tillsammans med kryddpeppar och lagerblad (jag brukar låta rotsakerna ligga i från början och sedan lägga i köttet).
Kokas tills konsistensen är mjuk.
Häll sedan av vatten så att det bara är ca 1-1½ dl vatten kvar i kastrullen. Häll i valfri mängd mjök eller grädde (det beror på vilken konsistens man önskar, hur mycket man använder). För lite trevlig färg tillsattes lite tomatpuré. Krydda. Låt puttra en stund till (vår stod ca 15-20 min till).

(Kom ihåg att plocka ur lagerblad & peppar).

jag ska bara...

Åhåjaja. Snart ska jag slänga mig i soffan. Jag ska bara...

Jag och E har varit lite krassliga idag. Eller början till kanske. E har matvägrat och låter lite täppt i näsan  och jag har lite ont i halsen. Förmiddagen tillbringades inomhus, lekandes. E blir stadigare och stadigare stående, även om jag tror det kommer dröja innan hon knatar iväg. Ingen brådska min älskling, all tid i världen. På eftermiddagen kom pappaN hem lite tidigare än vanligt och vi begav oss ned på stan för att byta ett par skor åt E (Linda, stövlarna var för små :-o). Och hopplös som jag är blev det ännu mer handlat idag. Vi som shoppade massor på semestern och en hel del igår också. Men jag ska visa er någon dag och då hoppas jag att ni förstår att jag inte kunde låta bli. ;-)
Fredagsfusket blev en latte och en halv biskvi (som inte var ett dugg god). På väg hem såg vi att det var after work på en av restaurangerna så då ringde vi till farmorn & farfarn och frågade om dom också ville äta där. Sagt och gjort. Gott var det.

Nähä. Nu har jag barat färdigt. Soffan nästa.

Trevlig helg!

tryggt i en ängels famn

"Du var vår lycka, vår rikedom

Nu har du gått, min hand är tom

Nu viskar jag de orden

De vackraste jag vet

Du var mitt allt på jorden

mitt allt i evighet

Ensam i bräcklig farkost

fann du din egen hamn

Må du oss ändå följa

tryggt i en ängels famn"

Den här vackra lilla pojken fick jag av min fina vän Frida här om dagen. Det är en tvåårspresent till vår lilla älskling.

Och ord kan inte beskriva hur mycket det värmer mitt hjärta att T får finnas i hennes tankar.

Hans korta liv har satt spår i den stora världen.

Än har jag inte bestämt om den ska få stanna här hemma med oss eller om den, under några veckor, ska få finnas hos T vid viloplatsen.

fina vänner

Darlings.


Idag har vi haft en mysig dag med våra finfina vänner Linda & Alva. Vi startade med en shoppingtur och avslutade sedan med en tre timmar lång lunch/fika. :-)
Jag är glad att jag fått lära känna er!

den stora packningen

Ja, anledningen till att packningen förökade sig var naturligtvis en hel del shopping. Mestadels från Gekås i Ullared. Att fota allt vi handlat skulle ta mig väldigt lång tid så därför följer endast ett smakprov....

Kläder till E blev det massor. Betydligt mer än vad som visas här.

Vi har letat vardagsrumsmatta länge och för 399:- kan man inte annat än slå till. Brun-grå-svart är den om det inte framgår av bilden.

Sånt som är bra att ha. Någon som minns "En cellsam historia" förresten??
Till kategorin bra att ha finns en hel del mer. Jag menar EN HEL DEL!

Scrapsaker är nästan löjligt billigt.

Leksaker, de flesta låter.

En av skivorna med barnmusik. Det rockades rejält i bilen på väg hem.


Ja, utöver allt detta inhandlades även lite kläder till mig och N och massvis av småprylar (som jag redan nämnt...).

två år

Det sägs att man bara lever en gång. Det är inte sant. Jag har två liv. Ett före Troy och ett efter. Det har gått drygt två år sedan min värld rämnade. Ett efterlängtat barn fick aldrig öppna sina ögon. Ett dygn. Av ett helt liv fick han ett dygn. Och vi blev kvar. Två år har gått.

...jag vaknar fortfarande ibland om natten, med en overklighetskänsla i magen. Paniken rusar i bröstet. Han dog.

...små små fötter har återigen trampat inom mig. Små små fötter som nu också trampar livs levande här hos mig. Fotspår i hjärtat och fotspår i livet.

..."tiden läker alla sår" är bara ett uttryck myntat av de som inte orkar inse att sorg är evig. Tiden läker inte alla sår. Av sår bildas ärr som också de kan göra ont. Ärr kan rivas upp och plåstras om. De finns där. Som en påminnelse om en svunnen tid.

...lillasyster kom med lyckan. Men också med en bekräftelse om allt som gått förlorat.

...jag har tvingats inse att jag har skyddsbarriärer som håller mig uppe på fötter. Med barriärerna går människor och olika stunder mig förbi. För att jag inte orkar. För att jag inte kan.

...de människor som försvann klandrar jag inte. Men jag har låst mina portar. Hos mig kan man inte komma och gå som man vill längre. Jag umgås med de som ger mig energi och lust till livet och jag hoppas att jag kan ge detsamma till dem.

...vi har blivit fler i den grupp av föräldrar som tvingas leva utan sina barn. Numer är jag en av de erfarna. De som vet hur det känns när det gått en tid. Jag minns hur jag kände när jag var "nydrabbad", jag såg på dem och undrade hur man orkar. Hur orkar man leva i två år utan sitt barn? Ja, hur orkar man?

...pappa gråter fortfarande mycket sällan. Pappa tycker att det är jobbigt att umgås i stora sällskap. Pappa tittar på tvååriga pojkar med nedslagen blick. Jag vet. Jag vet hur mycket han saknar. Pappa borrar in sin näsa i nyvaken lillasyster och när han tittar upp igen vilar en tunn hinna i hans ögon. Han saknar.

...det har tillkommit flera gravar runt Ts grav. En farbror blev placerad där eftersom han var så barnkär. Det var fint tycker jag.

...vi får fortfarande höra många dumma kommentarer. Jag har lärt mig att svara på dem. Men ändå kan jag inte låta bli att önska vissa människor en hel del tankekraft innan de öppnar munnen. Jag kommer tillexempel alltid att veta att barn kan dö. Det är inget vi behöver förneka. Jag kommer heller aldrig tycka att det som hände Troy var bäst. Jag tror och vet att han hade kunnat ha ett fantastiskt liv, om och isåfall vilka skador han än må ha ådragit sig.

...lillasyster har inte på något vis ersatt Troy. Jag blir mycket ledsen och upprörd när jag får sådana vibbar. Jag skulle aldrig komma på tanken att säga till en nybliven tvåbarnsförälder att deras nykomling har ersatt det stora syskonet. Då förväntar jag mig att ingen drar sådana paralleller när det gäller vår familj.

...jag skrattar ibland. Jag skrattar med hela min kropp. När lillasyster föddes återfick jag förmågan att känna äkta glädje.

...det är fortfarande en berg- och dalbana. Men bergen är oftast fler än dalarna. Även på toppen kan jag minnas Troy. Jag kan då minnas honom med glädje och tacksamhet. I botten är allt botten. Då orkar jag ingenting. Lillasyster är mitt ljus.

Två år. Vi är fortfarande bara i början av den resa vi tvingas göra utan vår son. Två år är lång tid jämfört med den korta tid vi fick tillsammans. Så är det. Och ett helt liv väntar.


HÄR finns inlägget 1 år.

"att-göra-listan"

När jag har gett mig sjutton på någonting så misslyckas jag väldigt sällan. Och om jag skulle misslyckas så försöker jag tills jag är nöjd med resultatet. Det finns många ting på min "att göra i livet"-lista. När vi besökte Es gudfar Stefan på Folkhögskolan i Nässjö, där han arbetar som lärare på "skrivarutbildningen" kände jag min skrivarnerv kittla. Jag vill, någongång i mitt liv gå en skrivarutbildning.

Jag vill också bli färdig leg. sjuksköterska. Och efter det är mitt mål barnsjuksköterska.

Och så skulle jag väldigt gärna bli bättre på att fotografera. Och redigera. Jag är lite trög i det området. Alltså, jag lär mig inte så himla fort. Ikväll har jag lärt mig lite effekter (ja, för att vara första gången är jag ganska nöjd)...

Ljuset är en gåva från Linda och hennes familj till Troy i tvåårspresent.

Ja, förutom "att-göra-listan" vill jag naturligtvis vara världens bästa mamma och fru (ja, jag vet att jag inte är det, ÄN, men så småningom!). ;-)

mysig dag

Idag hade vi en helmysig dag hos våra fina vänner Frida och Greta. Vi träffade naturligtvis också brorsan Gabriel och nytillskottet i familjen, lilla Trixie, som E blev väldigt förtjust i.

Tack för idag min vän!

bra gjort

Tjohopp, så var kilot borta igen. Troligtvis var det bara lite vätska. Jag har nästan precis 2 kg kvar av det mål som var mitt fortsättningsmål. 2 kg och sedan är två graviditeter borta. Härligt.

Jag har kollat mitt schema inför skolstarten. Jag har också hittat litteraturen för första kursen. Och jag klappar mig lite på axeln för det. Bra jobbat. Jag ska bara maila läraren nu och se om jag behöver komma tidigare. Och vi behöver ordna barnvakt. PappaN jobbar sin sista vecka samma vecka som jag börjar. Problem! Det är här bristen på närvarande anhöriga blir tydligt. Och även om vi har förmånen att ha världens bästa farmor och farfar så har de ju också ett liv och arbeten. Jag håller mina tummar för att det löser sig. Det brukar ju alltid göra det. I slutändan.

du & jag, farfar

Lilla liten och farfar har likadana tröjor/body, en blårandig från marimekko.

Självklart skulle de matcha varandra på semestern.

E och hennes farfar har verkligen en egen relation och det går inte att ta miste på glittret i ögonen när farfar är i närheten.

jag säger det i bilder

Jag älskar er.

hemma igen

Så var vi hemma igen. Jag känner mig trött och lite tom. Tokigt.
Vi har iallafall haft en fin semestertripp. Hemresan igår gick ok, även om E för länge sedan tröttnat på att åka bil och numer protesterar bara hon får syn på bilen. Ett stopp i Jönköping hos Karin och Christian och sedan i Örebro hos Moffa Ida var dock på sin plats och där intogs lunch och middag. Tre mil hemifrån var E dock helt less och bilen fick stå still för att försöka trösta mycket ledsen lilla liten. Det gick inge vidare så milen fick faras med högljutt gråt. Stackars!

Vi har hemskt mycket packning. Den är mer än fördubblad sedan avresan. Alltså har jag en hel del att göra. Och förutom det måste jag verkligen. Verkligen. Verkligen ta tag i hösten. Jag tror det är där tomheten sitter. Jag har ett krampande litet ont i maggropen.

Förresten så var det blundande jag ställde mig på vågen imorse. Trots att jag försökt att hålla mig från kolisar (förutom en vetebulle som slank ned fortare än fort) känner jag i kroppen att allt inte är som det varit. Iallafall så var ökningen endast ett pyttigt litet kilo. Och eftersom jag precis hade rasat innan vi åkte känns det inte alldeles för katastrofalt. Nu tar vi nya tag och 1 liter grädde inhandlades igår. :-)

klippklättring

Dagarna går fort när man har roligt. Vi har hälsat på släkt, shoppat och haft allmänt mysigt. Idag gjorde vi Varberg där vi avslutade med att klättra bland klipporna, till Es stora förtjusning. Imorgon beger vi oss hemåt, men först ska några stopp hos goda vänner göras.

kväll igen

Eftermiddagen har tillbringats i Gränna, nu bär det av mot Nässjö. Det är härligt med semester. Ta hand om er.



- Mobilbloggen

första kvällen

Första kvällen är vi i Örebro hos bästa Ida. Vi har precis ätit gott grekiskt. :-)



- Mobilbloggen

Location:Grekiska

check

Packning - check
Husvakt - check
Alla med - check

Snart åker vi!

som en vind

Än en gång kommer det över mig. Plötsligt. Som en piskande vind.

Igår, promenad från sjukhuset. Som vanligt förbi kapellet. Men igår stannade tiden. Den stannade på samma sätt som den stått still i två år. Istället klev jag ur bilen. Och med panik inom mig insåg jag att Troy aldrig fick komma hem. Med skälvande röst sade jag till N att vi måste åka igen. Jag kan inte lämna mitt barn här utan att han fått komma hem. Vi åkte. Och uppe på berget lade jag min hand på hans kalla lilla huvud och sa; -Välkommen hem.
Den vita lilla mössan placerade vi på hans huvud. Mössan som tagit oss en evighet att finna. Och ett brev. Ett foto på vår sargade lilla familj. Och ett löfte.

Tillbaka i nutiden. Löftet sitter i vagnen framför mig och skäller för att hon inte får suga på mina nycklar. Vinden är ljum. Vinden är mjuk. Jag älskar.

nu var det klippt

Äntligen fick jag min vilja igenom att klippa E. Det var riktigt traumatiskt för pappaN som inte vågade titta när jag med saxen kapade av Es första lilla tofs. Det var inte det lättaste att parera mot en nyfiken liten sprattel och med de ärvda virvlarna i håret tror jag knappast att det är speciellt jämnt. Men just pga virvlarna syns det ju inte så mycket...

Än så länge är det bara luggen som är klippt. Men tanken är att jag ska lyckas övertala pappaN om att även det långa håret i nacken behöver toppas. ;-)

Helt plötsligt blev det en stor tjej. Tänk så mycket en liten lugg kan göra.

en hundring till mig

Tur att det inte var någon som satt emot mig på mitt vad, för då hade det blivit rejält med däng. ;-) Det finns inte en endaste liten möjlighet att vi är färdigpackade ikväll.

Vad som idag skulle bli en rutinkontroll, angående Es astma, på barnmottagningen blev ett riktigt långbesök med pricktest för mjölkallergi. Doktorn tyckte att E har väldigt många symtom (som vi inte ens tänkt på) som stämmer överens med en känslighet för mjölkprodukter. Dock visade inte pricktestet något, så vi behöver inte ta bort mjölkprodukterna helt. Däremot ska vi undvika att ge yoghurt och mjölk i drickform (det har vi inte gjort tidigare heller) för att se om det blir bättre. Eventuellt ska vi också testa att ge mjölfri gröt och välling (fast troligtvis är det inte den största boven). Så ja, besöket blev inte riktigt som tänkt. Men jag är tacksam över att det finns hjälp att få om och när man behöver. Det var en väldigt bra läkare som E fattade tycke för ganska direkt. ;-)

Iallafall kom vi hem för inte allt för länge sedan. Nu har vi ätit sen mellis och E slocknade direkt efter. Jag ska försöka organisera packandet och sedan ska vi (vilket jag helt glömt) på middag för att fira pappaNs (gammel)morbror som fyllt 50. Därav min insikt om att färdigpackade ikväll inte är troligt.

En trevlig förmiddag hade vi också med våra mamma&bebiskompisar. Nu kommer 1 årskalasen på rad. Redan har söta Edvin och Alfred fyllt och imorgon är det Alvas tur. Grattis till raringarna. Våra stjärnor Albin och Amelie fyller sedan i september och sist ut är Eira. 1 år. Det är galet. Di små är nu stora.

tvättjuv?

Jag däckar totalt när kvällen kommer. Bara tanken på att göra något annat än att sitta där jag sitter får mig att gäspa. Trots det är det nu dags att hämta resväska, hänga tvätt och förhoppningsvis hinna slänga i en ny maskin (jag börjar för övrigt undra om det är någon som kommer hit med sin smutstvätt, det kan väl aldrig vara så att vi förbrukar så mycket kläder?!). N är och handlar det sista som ska med. Imorgon kväll ska vi nämligen vara färdigpackade. Jag sätter en hundring på att vi inte är det.

strykning is da shit

För några veckor sedan talade jag med två personer, helt oberoende av varandra. De talade om fenomenet strykning som terapi. Jag, uppvuxen i en strykfamilj - ja där till och med underkläder strukits - har varit mer eller mindre allergisk mot fenomenet. Men, jag bestämde mig för att testa. Och jag är fast. Strykning is da shit (eller, som kanske ligger lite bättre i min mun; "Strykning är faktiskt väldigt bra som terapi"). Och till och med den, innan, väldigt skeptiske N tycker att det är riktigt skönt att kliva i ett par nystrukna byxor. Jag vill förtydliga att jag tidigare också strukit sådant som behövts. Jag ogillar skrynkliga kläder. Nu stryker jag dock faktiskt det mesta. Och det är nästan så att jag längtar lite till mina strykkvällar. Jag, strykjärnet och en god bok. Jihaaa.

~~~

~~~

Att det sedan bor en liten fröken marodörska här hemma gör ju att kläderna kan behöva strykas fler gånger än en. ;-)

storkok - del 2

Idag stod det köttfärssås och cous-cous på Eiras meny. Köttfärssåsen är en av de tre rätter som ingick i storkoket. Köttfärssås är en sådan rätt som jag alltid försöker ha färdigt hemma i frysen. Det går och variera med en mängd olika tillbehör och cous-cous är både gott och det går snabbt att tillaga. Hittills har jag nog inte gjort en enda som är den andra lik. Jag använder mig helt sonika av det som finns hemma.

~~~

Dagens sås (i obestämd mängd eftersom jag inte minns) innehöll;

~~~

Köttfärs

Rivna morötter

Majs

Paprika

Lök (yttepytte lite av den gula varianten)

Krossade tomater

Mjölk

Kryddad med lite paprikapulver och färsk basilika

kavat

De här söta skorna fick E av min vän och fd kollega S. Det är stl 18 på dem och jag hade hoppats på att hon skulle kunna ha dem till hösten när (om) hon har börjat gå. Hittills har de varit alldeles på tok för stora och jag har funderat om hon kanske inte kommer hinna växa i dem.

Men så här om dagen när vi skulle ta på skorna (de med nyckelpigorna), så gick det inte. Ca en cm av hälen blev kvar utanför skon. Tokigt!
Och så testade jag "Kavatskorna" och visst finns det marginal men inte är det mycket.

Så nu tänker jag istället. Tänk om hon hinner växa ur dem!? :-)

Det är inte längre bara kläder som får rymmas i den "urväxta" högen.

Nu finns där också ett helt gäng med skor!

bokrecensioner

Som jag nämnt tidigare jag den här sommaren verkligen plöjt böcker. Konstigt, om man tänker på att vi har vilda bebin här hemma. Inte så konstigt när man tänker på att de flesta varit ljudböcker. Ljudböcker är så fantastiskt praktiskt eftersom man kan göra en massa andra saker medan man lyssnar. Dock, fattas ju charmen lite i att lägga sig under filt och öppna boken med dess mystiska doft och liksom drömma sig in. Fördel nummer två är att jag och N kan "läsa" samtidigt. Om kvällarna ligger vi i sängen och lyssnar. Tvn är helt dissad (förutom So You Think You Can Dance).

~~~

Mari Jungstedt - Den farliga leken

Det var förra sommaren jag började läsa Maris böcker. Då var jag imponerad och jag fastnade verkligen för hennes karaktärer. I år kom "Den farliga leken" och jag är inte lika frälst. Historien inkluderar en flicka som lider av anorexi - vilket den delen känns iof väldigt trovärdig. Huvudkaraktärerna är dock fortfarande som gamla vänner - även om det kan kännas som om det står lite stilla. Men det som liksom drar ner betyget i mitt minne av boken är slutet. Det känns avkapat. Som om författaren haft bråttom och tappat fantasin.

Betyg: 3/5

~~~

Dan Brown - I cirkelns mitt

Det här var min första bok med Dan Brown. (Jag har dock sett filmerna "Davincikoden" och "Änglar och Demoner", som är baserade på hans böcker.) I cirkelns mitt var spännande (jag lyssnade på den under mina morgonpromenader och näst intill sprang vissa bitar eftersom den var så nervig). Handlingen är i stort att NASA hittar en meteorit som tros vara väldigt väldigt gammal i en arktisk glaciär. Samtidigt pågår presidentvalskampanjer där senator Sexton ligger bra till. Hans dotter Rachel arbetar för nuvarande presidenten och blir skickad till glaciären för att undersöka mysteriet kring meteoriten. Och det är där det går snett...

Betyg: 4/5

~~~

Dan Brown - Den förlorade symbolen

Jag gillar Dan Browns böcker för att jag lär mig så mycket. Hans karaktär Robert Langdon är professor i religiös symbolik och jag tycker det är oerhört intressant och jag kommer på mig att vid flera tillfällen få "Ahaa-upplevelser". I denna bok hamnar Langdon mitt i ett spännande virrvarr av frimurarna. Hans gode vän Peter Solomon har hamnat i knipa och han är den enda som kan rädda honom.

Betyg 4/5

(Anledningen till att det inte blir full pott är att slutet drog ut lite väl. Kanske hade den fått full pott om jag läst den. Det blev lite invecklat att lyssna på olika formler).

~~~

Anna Janssons böcker - Stum sitter guden, Alla de stillsamma döda, Må döden sova, Silverkronan, Pojke försvunnen

Det började en kväll på jobbet då jag hittade boken "Pojke försvunnen" av Anna Jansson. Jag har, för länge sedan, sett "Främmande fågel" som film och kände därför ganska snabbt igen karaktären Maria Wern. Iallafall så hann jag inte läsa färdigt om den försvunna pojken. Väl hemma tog jag upp lyssnandet av samma bok och här hittade jag en ny favorit. Trots att jag lyssnat på de ovannämnda böckerna i helt fel ordning har det inte varit svårt att hänga med och Jansson har verkligen bara blivit bättre och bättre. Spänningen är stor och figurerna är lätta att fästa sig vid.

Betyg 4/5 (det är genomsnittligt för alla böckerna).

~~~

Lars Kepler - Hynotisören

Riktigt spännande, även om N tyckte att det dröjde ett tag innan det hände något... Boken handlar om ett mord på en familj, där endast två barn överlever. Sonen skadas svårt och befinner sig i medvetslöst tillstånd. För att få veta vad som hänt och för att kunna rädda livet på den äldre systern kopplas en hypnotisör in. Vad får han veta?

Hypnotisören Erik Maria Bark upplever sin egen mardröm och allt vävs samman.

Betyg 4/5

(Inte full pott pga ett något för ouppklarat slut...)

~~~

För tillfället har jag faktiskt flera böcker på G samtidigt.

Jag och N lyssnar tillsammans på "Paganinikontraktet". I min mobil spelas "Silverkronan" (som jag inte är helt färdig med) och här om dagen hittade jag "This Charming Man" - i bokform - av Marian Keyes, som jag fortfarande inte har läst (har dock börjat nu).

Har ni några bra böcker att tipsa om?

en upp, en ner

Idag var det jobbardag igen. Den sista på ett tag dock. Nu är det bara mamma som gäller fram till skolstarten.

Om några dagar ska vi åka på semester. Den längsta hittills för den här familjen. Eller ja, om man räknar förra sommaren - då Eira låg i magen - så var ju det längre. Iallafall så ska det göras stopp både lite här och där. Bland annat i Ullared - Gekås. Jag och mina listor ska göra oss klara. Listor är viktigt, så man inte glömmer något. Jag hoppas att det finns fina kläder både åt mig och Eira. Vi har nämligen bytt storlek. Hon en upp och jag en ner. ;-) (I rättvisans namn ska sägas att E fortfarande har en del kvar på stl 74, men vi (hmm, kanske mest jag) har tröttnat på alla kläder som hon ju haft sedan 6 månader ungefär). :-D

Nähä. Nu har vi hypnotiserat färdigt och nästa bok av Kepler "Paganinikontraktet" har påbörjats.

kalaslördag

Idag har vi varit på kalas.

Finaste lilla Alva, som fyllt två år, bjöd in sina kompisar och vi hade äran att få närvara.

Det var jättemysigt och trevligt att träffa även de andra föräldrarna.

En hel del, faktiskt de flesta av barnen, föddes samma sommar som Troy.

E tittade storögt på de andra barnen och vi kunde riktigt se längtan efter att få följa med dem när de sprang och busade.

Nöjd var hon när hon fick vara med i sandlådan.

Att provåka motorcykeln var också lyckat.

En härlig dag, med andra ord.

...på torsdag äts det ärtsoppa, på lördag är det fest...

...eller? ;-)

Idag åt E bebisplättar till lunch (recept från mosboken). Att det blev succé vore att överdriva. Hon åt dem med något rynkad näsa. Men, smakportion it is. Det blev många portioner att frysa in. Med smörpapper emellan är det lätt att ta fram det antal man vill ha. Perfekt till mellis också.

mamma älskar

Å så jag saknar mitt barn när vi varit ifrån varandra en hel dag. Det riktigt värker i min kropp när jag åker de knappa 4 kilometrarna mellan arbetet och hemma. Snart snart. Och när jag kliver in genom dörren. Och hör det där underbara;

"Mamma. Mamma. Mamamamamamamamam".

Oh boy, mitt hjärta smälter.

Storkok - del 1

Häromdagen gjorde vi storkok till E. Tre olika rätter blev det som portionerades ut i 12 olika matlådor. Det är skönt att ha mat i frysen, redo att värmas och ätas. Es rutiner för tillfället är att sova mellan 9.30-11.30 (+-). När hon vaknar är hon superhungrig och hennes lilla pekfinger visar mig direkt att hon vill till köket. Min kloka flicka.

Idag blev det köttfärs, ärtor och potatis - ett recept från mosboken som modifierats lite.

Köttfärs [Vi gjorde på 150g]
Potatis [4 små]
Ärtor [1½ dl]
Purjolök [En liten bit...]
Vatten [1½ dl]
Grädde [3 msk]
lite smör

Koka upp tärnad potatis, ärtor, purjolök och köttfärs. Låt koka ca 10-15 min eller tills potatisen är mjuk, under lock. Häll på grädde och låt puttra. Mixa eller mosa och tillsätt eventuellt lite smör.

Kryddade gjorde vi med persilja.

tävling hos "Ett hus till oss"

"Jag är med och tävlar hos Ett hus till oss om ett hemligt klädesplagg från LiandLo. Ta chansen och tävla du med!”

10 månader

nattjobb & lyxdusch

Sådärja. Då har jag jobbat min första natt på...ja över ett år. Det gick ok. Här hemma hade det bättre än ok. E hade vaknat och gnytt, men sedan somnat om, blivit överflyttad på morgonkvisten och sedan sovit till vällingtajm. Farmorn och farfarn kom för att övervaka tiden mellan att pappaN började jobba och jag slutade, en halvtimme ungefär. Jag passade på att duscha medan de var här - lyx att slippa snabbduscha, såhär mitt i veckan. ;-)

Jag tänker mycket på att jag snart ska börja skolan. Det liksom ligger och gnor inom mig. Igår hade jag ett allvarligt samtal (eller nåt) med min bästa Carro. Hon förklarade mer ingående om C-uppsatsen för mig och hjälpte mig komma på hur jag kan lägga upp det hela. Det är nämligen C-uppsatsen (som jag hoppas hoppas få skriva själv) som varit en stor del av oron. Det och att jag kommer börja min VFU på Eiras födelsedag. :-(
Iallafall så känns det lite bättre nu. Jag har redan en massa idéer om litteratur och artikelförslag. Jag ska så småningom skicka iväg mail till några personer som jag tror mig kunna ha hjälp av. Det känns bättre. Det gör det faktiskt.

Idag är det mamma&bebisträff (fast vi har väl inga bebisar längre :-o). Mys!

viktminskning och matprat

Häromdagen passerade jag viktminskning på -11,5 kg. Det har gått alldeles ofattbart bra. Vi fortsätter äta enligt LCHF och trots att det är kämpigt ibland mår vi så bra utan kolhydrater. Jag ligger fortfarande ganska lågt med kolhydratintaget, där jag siktar på att inta ca 25g/dag, men brukar hamna mellan 25-30g. "Nu för tiden" händer det att vi fuskar lite på fredagar. Nu i fredags delade vi på en halv ciabatta som vi doppade i olja och salt. Det är gott!

Idag på BVC nämnde jag att jag och N äter LCHF och som räknat var det inte populärt. Eller ja, vi får väl äta hur vi vill, men LCHF för en mängd fördomar och myter med sig. Vi ger naturligtvis inte Eira samma mat som vi äter, även om vi oftast baserar hennes mat på samma som vår, till exempel om vi äter köttfärs så äter E det också - bara i en annan form. Jag tycker dock att det är lite märkligt att det rekommenderas att inte ge barnen lättprodukter samtidigt som att det är bra att vänja dem att dricka lättmjölk och lågfet ost så småningom. För mig är det samma sak. I vårt hem kommer inga lättprodukter alls in. Jag tror på att äta så naturligt som möjligt. Det är tur att valet ligger hos var och en.

.

.

Uppdatering; -11,5 var förra veckans vägning och när jag idag (tisdag) trippade upp på vågen visade det härliga -12,3. Tjoho!

nemas problemas

Så kom en måndag, igen. Det går över mitt förstånd hur veckorna kan gå så snabbt. Jag hänger inte med. Det är augusti vilket betyder att jag börjar skolan den här månader. Den HÄR månaden. Lite nere kände jag mig igår när jag såg i tidningen att barnsköterskeutbildningen i Falun ska läggas ned. Det var ju den jag tänkt mig i framtiden. Det innebär alltså att även specialistutbildningen måste göras på långt håll. Tur är att det är långt kvar. Mycket kan hända.
Idag besökte jag och E pappaN på jobbet. E flirtade hejvilt med alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter. E är en riktig liten spexare som älskar när man skrattar åt alla tok hon har för sig. Vi tog med oss pappaN till BVC för 10månaderskontrollen. Och E hon visade alla sina färdigheter redan i väntrummet när vår sköterska kom för att hämta oss. Hon sparde heller inte på krutet utan rabblade hela sitt ordregiser för en mycket imponerad sköterska. Vikt och längd är helt enligt kurvan. En kanal över (ja, faktiskt - trots att det känns som att det är en kort tjej) på längd och en halv över på vikten. Nemas problemas.




Det blir inte mycket gjort om dagarna nu för tiden. Det är full fräs och när det inte är det har liten svårt att komma till ro, vilket innebär att jag oftast är bunden till famnvaggande. Mysigt förstås men inte vidare effektivt. Om kvällarna blir det i bästa fall lite tid över och som avkppling pysslas det för tillfället i Lilla litens bok. Snart är det 1 årsdag och då ska boken stå klar!

En kämpig kväll till ända. Lilla liten somnade för en halvtimme sedan efter mycket vyss (= ingen datortid för mamman). Dagen till ära ploppade tand 5 upp och jag hoppas att den var orsaken. Tand 6,7 & 8 är också på g. Pjuh. Imorgon ska vi till BVC, spännande eftersom vi inte varit där på två månader.

Jag känner mig betydligt mycket bättre idag. Ingen huvudvärk för första gången på fem dagar.

Nu avslutar vi med lite mer hypnos. ;-) Jag har plöjt en hel del böcker den här sommaren så inom ett par dagar kommer några bokrecensioner.


På återseende. Ha en fortsatt trevlig kväll.