En regnig morgon. Inatt sov E för första gången i sitt rum. Hon slog till med en hel natt direkt. Toppen. Förutom att det känns i mammas mage. Att komma in i sovrummet och ha en tom plats bredvid min säng snabbspolade tillbaka tiden två år. Jag tappade andan helt. En tom plats. Jag vet inte riktigt hur vi ska göra. Att E skulle sova i sitt rum var inget slutgiltigt beslut, mer en impuls. Vi har haft förmånen med sovande nätter (mer eller mindre) under en tid nu även om hon sover hos oss, så egentligen handlar det bara om hon ska sova i eget rum eller inte.
PappaN är tillbaka på jobbet idag och E är såpass bra att vi kommer gå på rytmik idag. Feber hade hon bara, lite knappt, på lördagmorgon. Rosslet som hon har, får hon ju alltid vid förkylningar och har väl mer med astman att göra. Vi ska luncha lite med Linda och Alva innan vi beger oss mot församlingsgården. Mys!
tisdag 24 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh vad härligt att det gick bra! Vi har fortfarande inte kunnat släppa taget om nätterna, men nog skulle vi alla sova bättre då det tror jag ju haha...
Kramar!
Tack för trevligt sällskap idag :) Alva somnade på en gång i bilen när vi började rulla ;)
Skicka en kommentar