äggfritt

Godkväll!

Beklagar dålig uppdatering. Men det är sannerligen svårt att finna bloggro när hemmet och det inre känns som ett krigsfält.

Det är så mycket som hänger  i trådar och jag orkar inte reda ut det i mitt redan överfulla huvud. Och all dagtid går åt mina små hjärtan.

I fredags var det visning igen. Men huset som såg så fint ut och verkade så lovande var inte rätt för oss. Inte någonstans faktiskt. Ok. Vi börjar få en lång, väldigt lång lista på hus som INTE passar oss.

I lördags firade vi goa Lucas som igår fyllde 1 år. Gottefika och presenter. Hurra!
Jag och N tar varje söndag ett nytt kort med en ny utmaning. Min utmaning förra veckan var att ordna en utflykt. Jag hade planerat en som tyvärr inte funkade med vädret, så istället blev det reserven. En tur till stora grannstaden och besök på leklandet där. Mycket uppskattat av den näst yngsta familjemedlemmen. Ja, även den yngsta verkade uppskatta det och fick premiärsitta i en gåstol (något som jag tror att E faktiskt aldrig gjorde).

 

Så idag var det tid för barnmottagning och D. Först och främst för hennes eksem och utslag men också för att diskutera detta kring feberkramperna och hur vi ska göra vid nästa vaccination. Barnläkaren är så bra och jag är tacksam över att bli tagen på allvar och bli hörd. En mammas instinkt ska alltid lyssnas på. Pricktest visade allergi mot ägg. Ja, jag hade väl någonstans i bakhuvudet på känn att det var en allergi. Men jag trodde att det skulle vara mjölk det visade på ändå. Nu vet vi och nu blir det till att läsa innehållsförteckningar igen. Äggallergi vet jag inte mycket om.

Såhär illa såg det ut en gång när eksemet blossade upp.
Efter 4½ månad ska det väl äntligen bli bättre nu iallafall.

varmt

Det enda sättet jag kan måna om och pyssla om T (förutom i mina tankar) är ju vid hans grav. Jag grämer mig ofta att vi inte lämnade med några vinterkläder i kistan. Men granris och ljung känns varmare. Idag tände vi nya ljus och ordnade en höstbukett.





Hos mamma blev det också höstfint. En mörksilvrig änglalykta lyser invid hennes plats.

Tomma platser runt bordet. Som sagt.

bara titta

God Torsdag!

Morgonen har redan hunnit med att gå i ett. Som vanligt. Men jag älskar att vi kan ta det i vår takt. Igår, när det var förskolefotografering kl 9 började således vår dag två timmar tidigare än vanligt. Så idag uppskattar jag förmiddagsmys ännu mer. Fotograferingen gick bra för övrigt. E var där i drygt en timme själv.

På sistone har det varit mer eller mindre slagsmål vid tandborstning. Men när vi var på stan här om dagen fick Eira syn på barbaskön, både tandkräm och borste. Och ja, tandborstningen har gått så smidigt.


Imorse ville E "titta på" sin tandkräm. Inga problem tyckte jag tills jag upptäckte att vi hade lite olika syn på "titta på" tandkräm. Hmm.

skryt

Med risk för skryt så måste jag också härmed meddela att sista tentan även den gav ett VG. Läraren hade tydligen till och med bifogat ett mail med massor av trevliga, uppiggande och peppande kommentarer (som jag ser fram emot att få vidarebefordrat till mig eftersom min mail gått i pension....).

Jag är faktiskt en hel del stolt över mitt preseterande. Trots att den annars tre år långa utbildningen för min del kommer att ta fem år så har jag faktiskt lyckats genomföra utbildningen mot alla odds. Jag gav aldrig upp. Och jag sträcker på mig, för mitt kämpande har gett resultat. Jag hoppas att de livserfarenheter jag för med mig ska ge mig viktiga verktyg att klara mitt kommande yrke. Att bli förälder (till alla mina barn) är det största som hänt - och kommer att hända - mig.

God kväll!

zebrashopping

Tisdagkväll.

Att bara lyckas skramla ihop ett par timmars sömn om nätterna gör inte det "o-krya" måendet bättre. Men såhär framåt kvällen tycker jag mig känna mig helt ok iallafall.

Efter lunch knallade vi i vanlig ordning ned till "öppis" för lite rytmik. En av höjdpunkterna på hela veckan. I jämförelse med hur vi brukar ha det på onsdagar är det här rena drömmen.

PappaN hade monterat om vagnen. D börjar bli för lång för mjukliften. Och inte vill hon ligga ned heller. Det var ett populärt läge nu iallafall. Hos båda tjejerna (även om det kanske inte riktigt syns på bilden).

På kvällen var jag bjuden hem till vår goa "öppisledare" på meandi - jättetrevligt. Och så mycket fint där fanns. Tyvärr tillåter inte vår ekonomi några större utsvävningar och barnkläder har jag shoppat ganska frikostigt ändå på sistone. Iallafall ÄLSKAR jag "Cecilia Blankens"- kläderna och skulle mer än väl kunna tänka mig vart och ett av plaggen i flickornas garderob.

Bild härifrån

i mörkaste natten

Det är mitt i natten när saknaden slår som värst. Som piskande regn i ansiktet. Som hård storm på en allt för tunnt klädd kropp. Den evinnerliga saknaden.

Jag tittar till mina flickor. Flera gånger varje natt. För jag är rädd att det är för bra för att vara sant. Andas ni?

Det är i mörkaste natten saknaden slår som hårdast. Alla mörka tankar som ändå går att häva om dagen, tar plats och hotar allt det goda. Det ljusa.

Utåt verkar allt så lätt. Så ytligt. Som om livet bara kunde levas. Det är en ständig kamp. Liv och död.

allt och inget alls

Måndag. Jag känner mig inte helt kry. Har haft ont i kroppen i över en vecka. Feber till och från. Jobbigt. För vardagen tickar ju liksom på ändå.

Idag har vi varit på förskolan igen och E var inte fullt lika skeptisk idag. Så då tror (hoppas) jag att det ska gå bra på fotograferingen i veckan.

Några husvisningar ska vi försöka klämma in också. Undrar hur många hus vi tittat på nu. Första visningen var 2007 och sedan har vi varit aktiva lite från och till. Nåväl. I sinom tid.

nysa

Prosit. N kan inte sluta nysa. Men bara hemma. Så fort han kommer utanför slutar rinnandet och kliandet. Vi har plockat bort allt som kan tros irritera. Doftljus tillexempel. Någon som har något förslag på vad som helt plötsligt kan orsaka allergi?

hjärtelyktan

Lördagen har bara rusat iväg. Efter en långfrukost och mysig förmiddag tog jag och Disa en sväng på stan. En vit liten hjärtelykta till Troy blev inhandlad och nu är första ljuset tänt. Älskade lilla hjärtat mitt. Så tom min hand är utan din.



Efter en snabb visit hemma åkte jag och minstingen iväg på 30årskalas på mitt jobb. Å så jag har saknat alla. Det var ett mycket kärt återseende. Jag är tacksam över att ha fått lära känna så fina människor!



En del av barnens kläder har verkligen blivit favoriter. Den här pyjamasen som Disa fick av goa Linda och Alva är så söt och det gör lite ont i magen av att den börjar bli kort i benen. Men den får hänga kvar liiite till...

Nu är det kväller och jag har lagt upp fötterna i soffan. Maken har bakat kladdkaka vilket får stå för helgens onyttighet.

tip-top

Fredag kväll. Lugnet har lagt sig här hemma på berget. Jag skulle inte vilja påstå att nattningarna av de yngsta familjemedlemmarna har gått "tip-top" i veckan. Men fredag till ära, somnade de båda lugnt och fint i sina sängar. Strax efter åtta.

Inte det lättaste att få med två spralliga smågrodor.
Men söta är dom så det förslår.

N överraskade mig med att båda ha handlat hem till kvällens middag och laga den. Helstekt fläskfilé, potatisgratäng och sallad. ÅH! Alkoholfritt vin till det och middagen blev klockren.

Vi har drömt lite om framtida husboende också. Två visningar igår leder troligtvis ingenstans alls, men det kommer ju fler hus och nästa vecka är vi på't igen.

mittiveckandag

Onsdag, mitt i veckan. Mitt i vardagsveckan iallafall.

Onsdagar, som jag konstaterar inte är någon bra "öppis-dag". De personer som bara träffar oss där och då måste tro att vi alltid har det sådär "bråkigt och stökigt". Det har vi inte.



Av någon anledning så har det flertalet gånger varit så just på onsdagar.

Nåväl. Efter antalet tjo och tjim behövde jag andas några minuter och vi promenerade till biblioteket.

E fick välja några böcker.

Denna gången blev det Mamma Mu & Kråkan, Alfons (som vanligt...) och två Emiliaböcker.

När E fyllde fick hon Emilia och bondgården av moffa Ida och den har blivit en favorit.

Om hon gillar dessa lika mycket ska jag skriva upp det i den mentala "julklappslistan".

Promenad hem från stan. E fick lov att gå för att inte somna (eftermiddagssovning = omöjlig nattning).
Och sedan cykeltur för att plocka lite "smällbär".

morgontankar

Godmorgon!




Jag startar dagen med att känna mig tacksam över min fina familj. Det spelar ingen roll var vi bor, bara vi får göra det tillsammans.

Jag har mina nya ljus tända, från partylite. Och som vanligt när ljusen brinner tänker jag extra på min lillpojk. Jag längtar efter dig!

blöjtwist

Imorgon är det dags för "Öppis" igen.

Förra veckan fick vi shejka till en gammal favorit.

E stod givetvis mitt i ringen och vickade på rumpan.

Blöjtwist!

"Häng nu med i den goa rytmiken, när blöjan svänger i takt med musiken.

Rumporna gungar och snart får dom fart, uti en blöjblöjtwist - så underbart!

Blöjtwist, känner gunget uti kroppen!

Blöjtwist, ifrån fötterna till knoppen!

Ändor som svänger och blöjor som hänger, runt magar som liknar små söta maränger.

 Blöjtwist, med små fötter som tassar! Blöjtwist, steppar runt runt och jazzar! Blöjtwist!"

äckligt

Alltså, vi handlar i princip bara på ICA i stan. Bäst utbud, råvaror och trevligast personal (överlag).

Men det här är sisådär tredje gången vi åker tillbaka med mögliga varor. Trist att upptäcka när man redan tillagat största delen av maten. Bara att kasta alltihop. Trippelsuck!

Och ja, jag deppar fortfarande lite över huset. Det var väl inte meningen denna gång. Men när sjutton är det meningen då?

kras

Beklagar bloggfrånvaron i helgen.

Mina tankar har varit på annat håll och jag har inte funnit lusten att skriva sådant som inte känns äkta.

På förmiddagen idag har vi legat i budgivning om vad vi trodde var vårt drömhus.

Tyvärr var det någon annan som kände likadant och vi tvingas nu se att det inte blir vårt.

Det var första gången som vi fullt och fast känt "där ska vi bo".

Det är ju många gånger som man i tanken flyttar in i hus på visningar.

Men såhär bra har det nog aldrig känts.

Ja, tills vi blev överbudade vill säga.

Och hur långt vill man gå?

Jag ska samla mig lite nu medan barnen sover.

Och sedan tar vi nya tag.

fyramånaderstjej

Idag är det goaste Disas 4 månadersdag. Älskade lilla mirakel.

Lilltjejen är rätt så nöjd med bumbostolen. En liten stund åt gången (vilket ju också är mer än nog) är det riktigt skojigt att sitta upp och tugga på leksaker och

 framför allt att se vad som händer runt omkring.

4 månaders oändlig kärlek.

Så mycket ljus du kommit med, lilla vän.

Jag älskar dig!

rätta svaren

Kul med gissningar, angående FLICKORNA!

Rätt svar är att i översta raden är det Eira till vänster och Disa till höger.
I mittenraden är det E till vänster och i raden längt ned är det D till vänster.

Fler av de som träffar oss och flickorna ofta, ofta hade svårt att se. I vissa stunder och uttryck är de nästan som kopior av varandra.

Det ska bli spännande att se i framtiden om det håller i sig. Vilken hårfärg väntar för D och kommer hon bli lika lockig som storasyster?

Kärlek!

snurr

Det snurrar och snurrar i mitt huvud. Alldeles för många tankar för en redan snurrig jag.

Vi har varit på banken och samtalat om aktiviteten som vi var på förra veckan.

Förutom det har det varit en hemmadag.

Man skulle ju kunna tro att det innebär lugn och ro, men nja.

Idag vaknade E upp och var förkyld så några aktiviteter planerades inte,

men jag känner mig tacksam över att vi tillbringar våra dagar "hemma" och inte behöver

stressa iväg någonstans. Om vi inte vill.

E börjar prata lite smått om förskolan. Det är mindre och mindre panik i hennes röst.

Men jag har bestämt mig för att vi avvaktar till efter nyår.

Även om det är kaos emellanåt njuter jag av att få vara hemma med båda flickorna.

Och så länge både de och jag mår bra av det, är det ok.

Vi ska iallafall gå och hälsa på någon dag. Och vara med på fotograferingen.

Det kan vara roligt för E att få vara med på kort med kompisarna (även om hon förmodligen inte kommer ihåg dem så väl). Våra nya vänner, som vi hälsade på igår, har iallafall en tjej som är några månader äldre än E och hon är nyligen inskolad på just Es avdelning. Kul!

hur då?

Klockan 4 imorse sköt besöksstatistiken i höjden och när jag kollar vad som länkats kommer länken ifrån
shineads.net.

Någon som vet vad det är? Länkas gör det även från googlecorrection.com.

Jag själv kan ju inte se hur alla dessa människor har hittat just hit från endera det ena eller andra stället.
Vet ni?

snark!

Det är kul att jag kan glädja min man. Nyss låg jag tydligen och snarkade med ett finger på mobilen. Jag hade somnat mitt i skrivandet.

Jag är så galet trött. Det finns inte mycket kraft och ork kvar när kvällen kommer.

Igår hann vi med både kompisfika på fm (jag och D med mammabebiskompisarna från f-gruppen), rytmik på eftermiddagen och lekparksbesök med M&A&E.

Idag har varit ännu en härlig dag. Vi var bjudna hem till nya vänner (som vi träffat på öppis) och det var en jättetrevlig stund. Vi hann både fika, luncha och leka. Så roligt det är med nya människor som det direkt känns så avslappnat med! Tack familjen F!

På eftermiddagen var det dags för läkarbesök på BVC med D. Hon är fortfarande inte "bra" i magen och får fula eksem titt som tätt. Nu blir det remiss till barnmottagningen (äntligen!). Dessutom blir det övervakning vid nästa vaccination. Tack och lov! Stora tjejen växer fint och har nu passerat 6 kg - 4 månader på fredag. Älskade liten.

pusseltips

Eira har ganska nyligen fattat tycke för det här med pussel. Och vad kunde väl passa bättre då än att hon fick en hel massa nya pussel av sina fina kompisar i födelsedagspresent.

"Pusselboken" ovan var från goaste Gustav med familj och innehåller inte mindre än 5 olika pussel. Under bitarna finns en bild vilket gör det lättare att hitta rätt bit. Toppen!

lika olika

Vem är vem?

Jag testade N.

Efter en stunds betänketid fick han rätt på alla. Men på den sista ändrade han sig flera gånger.

Det är lika sant som klyschigt - tiden går fort och man glömmer så lätt. 

En del saker från Eiras tid som bebis måste jag gå tillbaka i blogg, foton och dagbok för att minnas.

Och bland alla foton när jag bläddrar fram och tillbaka i mappar får jag emellanåt svårt att se vem som är vem.

Så lika de är. Och ändå inte.

Två helt olika.

Förtydligande;
På varje "rad" finns en Eira och en Disa ;-)

utflyktslördag

På lördagen skulle vi egentligen ha varit hemma och förberett kalas. Men så bestämde vi oss för att hela familjen behövde komma bort lite, så utflykt med F&F blev det istället. Till Es stora förtjusning. Vi packade matsäck och klädde oss varmt. In i bilarna. E ville "fjälvklart" åka med F&F. Sedan bar det av. Och vi hamnade i Rättvik på marknad. Den stora. Jag och flickorna premiärade samtidigt. Varje år har det kommit något emellan så att jag inte kunnat följa med. Det blev en trevlig utflykt (inte så mycket handlat, men väl fler minnen). Och det var en trött storfamilj som styrde kosan hemåt när mörkret fallit.

fynd med svärmor

Igår var det barnloppis i grannorten. Eftersom vi skulle ha kalas några timmar senare skulle jag och svärmor bara åka dit en snabbis. Vi kom dit ca 10 över 11 - det hade öppnat 11. Och det var KNÖKfullt!
Jag får lite lätt panik av så mycket människor, men jag hade informerat svärmor om vad som var intressant och min svärmor är verkligen BÄST på att hitta fyndgrejer.

Vi fann, en bumbostol, bilbarnstol, ståbräda till vagnen, skridskor, leksaker och badbyxor - allt för en dryg femhundring. Jepp! Jag känner mig rätt så nöjd.

En av leksakerna. En skällande, gående, "vifta-på-svansen"hund. E har döpt den till "Lilla prick" och blev
en favorit ganska snabbt.

En Bumbostol till "fröken-vill-inte-ligga-ned".

Vi har dock ett problem med Bumbon. E, som numer är näst intill blöjfri (har endast på natten och som skydd utomhus) är tämligen övertygad om att detta är en potta. Den har alltså använts för detta ändamål inte mindre än tre gånger än så länge. Vilket är ganska ofta, för att inte ha varit i vår ägo i mer än lite mer än ett dygn. Det är ju tur att den är väldigt lättvättad och att hon liksom kommit på sig, så att den bara blivit lite "fuktad". Hmm. Hoppas att detta är ett övergående problem.

tillbaka

Godmorgon fina Ni!

Nu är vi tillbaka efter en mycket intensiv helg, med både utflykt och kalas. Dessutom klämde jag in ett loppisbesök däremellan, med massor av fynd.

Den här veckan kommer bli toppen tror jag, vi har massor av kompisbus planerat. Idag ska vi dock ta det lugnt, mysa och leka med alla roliga nya leksaker!
Till frukost invigdes nya kossamuggen som E fick av moffa I igår.

Hoppas ni får en fin måndag!

lång fredag

Vilken evighetslång dag det känns som att det är idag. Ett tandläkarbesök kl halv åtta imorse förlängde dagen med två timmar och det känns av i kroppen. E däremot har en sovvägrardag idag (den tredje för veckan) så det är fullt ös som vanligt.

Jag och D var på babysång på förmiddagen och nu är hon inte längre yngst. En ursöt liten kille på åtta veckor är nu nyast i gänget. Och D har blivit så stor och stadig.

Nu behöver hemmet röjas. Kanske kan jag lyckas tömma tvättsäckarna med den rena tvätten som bara inte blivit invikt. Ja, om jag inte får hjälp av små fingrar vill säga...

innemysardag

God lunch... Eller vad man säger?!

Vi har en innemysardag. Det kan behövas efter en rätt så intensiv vecka. Och mer av den intensiva veckan väntar med bland annat barnkalas i helgen.

Ikväll ska dock jag och N (lilla D får också hänga med) iväg på en spännande aktivitet. Hoppas att den leder till något än mer spännande!

myt om minskade rörelser i magen

Det sista dygnet med Troy i magen minskade hans rörelser radikalt. Men jag, liksom många andra hade under graviditeten fått höra att "det är normalt med minskade rörelser i slutet". Och kvällen innan vi åkte till sjukhuset talade jag med en släkting som nämnde samma sak. Ja, det är så det har framhållts till gravida. Mot slutet blir det trångt alltså skulle det medföra färre rörelser.

Vilket är MYT!

I DNs artikel i ämnet står att läsa

"Vi måste avliva myten om minskade fosterrörelser och satsa på forskning som ger bättre möjligheter att identifiera ofödda barn som är under risk för att dö. Om moderkakan sviktar får barnet mindre näring och det resulterar i färre rörelser. Vi behöver veta mera om intensitet och om frekvens av fosterrörelser för att förstå dess betydelse för det ofödda barnets hälsa och vi behöver undersöka olika former av egenvård som kan hjälpa en gravid kvinna att förstå när barnets rörelser avviker från det normala. Ofödda barn har rätt till en undersökning när det finns tecken på att näringstillförseln inte fungerar som den ska."

Ikväll går programmet "Sanning och konsekvens" på tv3 och där kommer det att talas om barn som dör i magen.

Troy överlevde ett dygn utanför magen, men hade det dröjt några minuter extra hade han förmodligen inte gjort det. Några timmar åt andra hållet och han hade förmodligen överlevt.

pippimugg

Godmorgon!

Att vakna upp till en solig höstdag känns helt fantastiskt!

Det är många presenter som vill provas. Helst på en gång. Men till frukosten passar det ju faktiskt utmärkt med nya pippimuggen från faster Angelica!

fin dag

Födelsedagsmorgonen firades med sång, paket och frukost på sängen. Eller nja. jag hade glömt att det skulle komma en tvinstallatör. Så när han knackade på dörren vaknade E. Hon vågade dock inte gå ut i hallen utan stod i dörren tills vi kom och sjöng. Inte alla installatörer som får vara med på tvåårsfirande bara sådär... Eira fick en egen cdspelare med skiva och kläder i morgonpaketen. Mycket uppskattat och hela förmiddagen spelades Alfonsskivan. Det dröjde bara några minuter innan hon hade full koll på alla knappar.

Det blev en fin dag. Efter lite småkaos på förmiddagen lugnade det ned sig (tack vare svärmor som kom och hjälpte mig lite).

På eftermiddagen fick vi sedan besök av fina vännerna. Och paketbyte blev det, för imorgon fyller ju bästa G år. Älskade fina Ni! "Spagettimat och köttsås" enligt Eiras önskan blev det med bananasplit till efterrätt. Mums. Och kanelbullar förstås. Annat går ju inte om man är född på kanelbullens dag.

Till sist var det en nöjd och trött tjej som somnade ikväll. Tvåårstjejen. Stort!

tvåårsdagen

Idag är ingen vanlig dag.

Nej, idag är Eiras födelsedag.

Vår stora fina lilla tjej.

Jag har svårt att förstå var tiden tog vägen.

Det känns ju som alldeles nyss hon låg där på mitt bröst. Alldeles ny i världen.

Och här är hon nu.

Babblar, sjunger och dansar dagarna i ända.

Charmar alla med sina goa kinder och ljuva lockar.

Precis som hon kan driva sina föräldrar näst intill vansinne med sin envishet.

Så älskad. Så efterlängtad. Så underbar.

Grattis min sol!

 

psst

Förresten, kika gärna in hos fina Caroline på BRO FOTO.

Där har hon publicerat några foton från vårt bröllop.

Jag troooor att vi bestämt vilken/vilka som ska förstoras nu. ;-)

kärlek och tomrum

Det är inte bara en speciell dag för att det varit kalas idag.

Idag är det också ett år sedan jag, efter påtryckningar av N som tyckte att jag hulkade konstigt, tog ett graviditetstest. Och några timmar innan Eiras 1årskalas fick vi så veta att en liten bebis flyttat in i min mage.

En liten bebis som kom att bli DISA.

Precis som under sommarens månader är det ganska mycket som händer dessa dagar. Mycket som sätter mina känslor i spel.

Jag fungerar inte så bra under stress längre och jag beundrar min man som står ut med mig när stressen ändå får fatt i mig.

Förutom Es födelsedag på tisdag är det imorgon den 3e oktober, vilket är min mammas födelsedag.

Älskade lilla mamma. Åh, vad jag önskar att du var här.

När du var i den åldern jag är nu hade du också fött tre barn. Men du hade också börjat få de första symtomen. Av allt som skulle komma att beröva dig livet.

Ibland blir det så påtagligt. Och då känner jag mig så ensam.

Nu har jag ju min egen lilla familj. KÄRLEK!

Men det är svårt att negligera de känslor som alltid vuxit och funnits inom mig.

Ensamheten. Tomheten. Oälskadheten.

Och även om jag också för min egen skull saknar. Saknar jag kanske mest för mina barn.

Än så länge vet de inte vad de inte har.

Och mormor Marie kommer de heller aldrig någonsin att träffa.

Men det finns andra personer också. Som finns. Men ändå inte.

Jag hyser sådan stor tacksamhet till alla de personer som gör sitt yttersta för att fylla upp de tomrum som lämnats på min sida "släkten". Det betyder mycket för mig.

kalas på berget

En trött mamma vilar sina ben nu efter helgens bestyr. Idag har det varit tvåårskalas på Mattisboberget (lite i förskott, för födelsedagen är inte förrän på tisdag). Eftersom vi bor trångt får vi dela upp kalasen lite och idag var det "släktens tur". Ja, släkten som bor i närheten iallafall.

Eira har pratat om kalaset i flera dagar och det var en taggad, om än lite blyg tjej, som öppnade dörren för gästerna. Blygheten gick över när hon fick gå loss på paketen. Paketpapper och snören flög all sin väg. Presenterna var helt perfekta. Pippi Långstrump och Nicke nyfiken är ju favoriter här hemma, så det kunde inte bli bättre.

Tårta, som sig bör, på kalas

Eira testar sitt nya "Pippiparaply" från mormor och morbror Kent

Pippikläder från F&F och Nicke Nyfiken grejer från farfars bror med familj.

Farfar och hans töser är färgmatchade.
(E&Ds kläder är Marimekko från F&F när D föddes)