kras

Beklagar bloggfrånvaron i helgen.

Mina tankar har varit på annat håll och jag har inte funnit lusten att skriva sådant som inte känns äkta.

På förmiddagen idag har vi legat i budgivning om vad vi trodde var vårt drömhus.

Tyvärr var det någon annan som kände likadant och vi tvingas nu se att det inte blir vårt.

Det var första gången som vi fullt och fast känt "där ska vi bo".

Det är ju många gånger som man i tanken flyttar in i hus på visningar.

Men såhär bra har det nog aldrig känts.

Ja, tills vi blev överbudade vill säga.

Och hur långt vill man gå?

Jag ska samla mig lite nu medan barnen sover.

Och sedan tar vi nya tag.