Det enda sättet jag kan måna om och pyssla om T (förutom i mina tankar) är ju vid hans grav. Jag grämer mig ofta att vi inte lämnade med några vinterkläder i kistan. Men granris och ljung känns varmare. Idag tände vi nya ljus och ordnade en höstbukett.
Hos mamma blev det också höstfint. En mörksilvrig änglalykta lyser invid hennes plats.
Tomma platser runt bordet. Som sagt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar