klättrar mot himlen

Lägesrapport...

Inatt lyckades vi med något vi aldrig lyckats med förut (inte medvetet iallafall), nämligen att få E att somna om efter att hon vaknat och krävt mat. Jag skulle vilja påstå att det är i det närmaste en omöjlig bedrift. Men inatt så, när jag var säker på att hon var mätt och egentligen väldigt trött, stängde mamman kiosken och puttade upp pappan. Något muttrig var han, men han lyckades. Efter lång. Ja lång lång tid somnade hon äntligen om. Hurra. Sedan sov vi till sju. Dubbelhurra.

E har nyligen ätit lunch och alldeles strax ska vi bege oss till graven. Troy ska få vårblommor hos sig. Älskade lille pojken min. Några kanske kommer ihåg det här inlägget. PappaN som ensam klättrar i hans och Troysans klätterträd, precis intill min mammas grav. Förra gången vi var hos Troy förevigade vi detta ögonblick. Är det inte vackert, så säg.

nu är den här!

Så kom den då. Eiras första tand. Som vi har väntat. Inte för att jag direkt längtat efter dem - jag antar att det kan göra ganska ont med tänder & amning. Men vi har "genomlidit" många vakna nätter med ont i tandköttet, vattenfall från munnen och en hel del "hängigheter" på sistone, så tandsingen var varmt välkommen. Eira har dock varit ledsen. Ont, ont.

En stor dag, när Eira fick sin första tand!

fröken bus

Såhär kan det se ut när mamman gått iväg för att göra frukost och fröken bus ger sig ut på rövarstråt.

musik i skorna

Dagen blev inte alls som tänkt.
Tänkt var att vi skulle ta en morgonprommis med Frida och Greta och sedan träffa mammorna & bebisarna i Gula villan. Jag hade dock glömt att jag hade en efterlängtad tid hos psykolog K på BVC. För att inte behöva stressa sköts prommisen till en annan dag. Och besöket hos K drog ut på tiden så tiden räckte inte till för mamma&bebisträffen heller. Nåväl. Det kommer fler dagar.

Efter lite övervägande drog lilla familjen iväg till Borlänge på seneftermiddagen. Jag kände bestämt att jag ville testa fler skor, än de jag testade igår. På Stadium träffade vi en hjälpsam "skokarl" - försäljaren alltså. Mycket mer förtroendeingivande än karln igår. Det visade sig dessutom att Reebok inte alls har de bästa skorna för smala hälar. Jag fick många bra tips och testade många olika modeller. De som jag blev rekommenderad igår kändes som en piss i havet, tur att jag inte handlade igår. Nu har jag hittat mina pärlor. De sitter som gjutet. Jag hoppas att jag är lika lyrisk imorgon efter invigningen.

Mina nya skor innhar tydligen någon slags funktion så att jag ska kunna ladda musik direkt till skorna(!). Jag kände mig som en fågelholk när försäljaren glatt informerade om alla fantastiska möjligheter som följde med mina pärlor. Mja, för min del räcker det att gå. Är de gammeln igen månne?

.

Vi hann också med att träffa familjen Bonander för en fika. Jättemysigt! Mamma Linda tipsade mig om de söta matlådorna i miniformat från RICE, perfekt för Eiras mat.

Nu gör vi kväller på berget. Godnatt.

nya skor, ett måste

Jag måste ha världens sämsta fötter. Eller iallafall hälar. Inte nog med att fötterna är barnstorlekssmå (oftast är 36 för stort), det är själva hälkappan i skorna som är på tog för stora - alltså glappar även de minsta skor = SKAVSÅR. Idag när vi gick stan runt hade jag mina tygskor som inte alls ger skavsår men som inte har någon dämpning över huvud taget. När vi var på stan och storhandlade idag smet jag in på Team Sportia och frågade om råd. Vi testade all världens skor, typ. De flesta, bland andra Reeboks Easytone , satt jättebra på foton men dessto sämre runt hälen. Jag vet inte hur många tusen jag genom åren lagt på skor som hamnat i garderoben, just av den anledningen. Jag och försäljaren kom tillslut fram till att det trots allt är Reebok som sitter bäst på mina fötter och den bästa skon var Reebok Lagosta. Inget köp idag. Trots den inte allt för saftiga prislappen passar sig det inte riktigt som ett impulsköp....

var är solen, var är solen?

Men var tog solen vägen?

Jag och Eira har haft en härlig förmiddag med babysång (massor av nya bebisar) och sedan långpromenad i solen (farmorn som vi skulle hälsa på var inte hemma...). PappaN är ledig idag och gjorde oss sällskap på gården medan E fortfarande sov i vagnen. Solen lyste så varm och skön. Så skulle vi bara gå in och äta lunch och sedan skulle vi gå ner till holmen. Men nu. Nu är solen borta. Typiskt.

Kanske ska vi passa på att storhandla så länge. Solen kanske kommer fram igen.

borta bra...

Måndag igen. Hujeda vad veckorna pinnar på.

Helgen var fin. Stockholm på våren är vackert. Mycket gå och väldigt intensivt, men vi har haft det bra. Eira trivdes alldeles utmärkt med så många människor att få full fokus av. Trots många nya intryck har hon varit så glad hela tiden.

Vi började dagen i lördags, efter väskavlämning på hotellet, med promenad på söder. Lite shopping efter vägen men mestadels gick vi omkring och njöt, av solen och sällskapet.
Framåt eftermiddagen samlades vi på ett av hotellrummen och skålade i champagne. Nja, jag och Eira skålade i vatten. Sedan bar det av mot restaurangen. Ett stopp blev det på kusin/gudmors gamla jobb - Gustaf af Klint - för lite påfyllning.

Jag var lite orolig innan helgen, hur det skulle gå på restaurangen. Egentligen tycker jag väl inte att en sådan plats lämpar sig för ett litet barn. Men än så länge kan/vill vi inte lämna iväg E för natten. Jag var orolig att det skulle bli för mycket intryck och att hon skulle ha svårt att somna och eventuellt bli ledsen. Obefogad oro skulle det visa sig. E sov på väg till restaurangen och vaknade när vi kom fram. Hon åt gröt (nä, välling kunde vi glömma), majskrokar och spexade. Sedan slocknade hon i min famn och sov sedan i babyskyddet bredvid pappa. Härligt.
Nej, den största oron stod pappaN för, som satte kött i halsen. Patrik fick hoppa in och göra heimlich, som tyvärr inte hjälpte. Tillslut lossnade köttet och pappaN kunde, om än lite mör i halsen, hugga in på efterrätten.

Mormorn, som ju var anledningen till allt ståhej, var mycket nöjd över sin present och tyckte att hon kände sig som drottningen - vilket hon också påtalade för alla vi mötte. ;-)

Skönt är det dock att vara hemma. Jag är en småstadstjej ut i fingertopparna. Jag trivs i lugnet. En dag då och då i en storstad räcker gott och väl. Idag gick vi broarna runt med Maria och Alva - en alldeles lagom aktivitet, såhär dagen efter utflykt.

totalnit

Fredagskvällen löper på och det finns tusen saker att göra. Mitt i allt försöker vi introducera välling för Eira. Fjärde dagen nu och det går sådär, skulle man väl kunna säga. Totalnit med andra ord. Jag är portförbjuden eftersom tuttlukt kan sniffas på mils avstånd. Ändå vägrar hon flaskan. Ja, hon vägrar välling i pipmugg också. Så både flaska och välling verkar inte vara någon bra kombo. Jag tror ju dock fortfarande att hon luras lite med oss. För när hon blir lite distraherad har hon faktiskt visat att hon både kan suga och dricka av vällingen. Alltså är det nog inte så äckligt som hon vill få oss tro. Vilken luring. Hursom tyckte vi att det vore smidigare om hon ville dricka en vällingslurk på kvällen när vi är borta än att vi ska palta med gröten. Tji fick vi.

Vi har hunnit med att testa en hel del nu och E är förtjust i det mesta. Vi äter fulla måltider - som i både grönsaker/potatis/kött(kalkon och nötfärs är hittills testat), om än ganska små.

kollage över de första smakisarna

Eiras topp 3-lista (6 månader)

Topp 3 leksaker

1. Allt som inte är leksaker (typ köksredskap, påsklämmor, stolsben, papper, mattor etc.)
2. Snutten
3. Blomman eller gorillan (leksaker med sugploppar)

Topp 3 sovställen

1. Sängen (om dagar & nätter sin säng), på morgnarna mammas & pappas
2. Vagnen
3. Bilstolen
   

Topp 3 färdigheter

1. Alla nya ljud som börjar forma ord
2. Att ta sig dit man vill (rulla & åla + rumpan upp i vädret)
3. Att äta mat

Topp 3 musik

1. Påhittade texter till olika melodier
2. Klappa händerna så fort du kan...
3. Vaggvisor (Det blåser i träden, När mamma har lagt...)

Topp 3 att inte gilla

1. Att inte se mamma eller pappa
2. Att sätta på sig mössan
3. Att tvätta sig under hakan

Topp 3 ansiktsuttryck

1. Det soligaste leendet i världen
2. Fnysandet med plutande läppar
3. Den filuriga blicken när bus är på G
   

Topp 3 läten

1. Mammamama & Pappapapa
2. Det ljudliga skrattet
3. SMACK!

Topp 3 lekar

1. Tittut
2. Baka baka liten kaka...
3. Nu kommer jag och tar dig...
   

Topp 3 mat

1. Gröt
2. Majs
3. Äpple

semester

Det är lite smådeppigt. Jag skulle vilja säga att det är vädret (vilket det med stor sannolikhet också är), men främst är det nog den månatliga sänkningen. Acceptera. Stanna upp. Andas. Fortsätt.

I helgen ska vi åka på semester. Eiras första semester. Det ska verkligen bli spännande och skönt att komma iväg. Jag har börjat tänka packning. Jag är ju en "list-människa" och har nu hållt mig längre än vanligt från att skriva lista på allt nödvändigt som ska med. Ikväll kommer nog resväskan upp iallafall. Det är något särskilt med den där unkna doften (stank?) som smiter ut från en ovädrad resväska. Underbart.

vi skulle ha åkt fortare

När Troy slutade sparka åkte vi till förlossningen. Vi åkte inte så fort vi kunde. Jag önskar att vi hade gjort det. Av hela mitt allt önskar jag att vi hade åkt redan på fredagen. Vi väntade ända till lördagen innan vi åkte. Jag trodde ju att det var för att det snart var dags för förlossning som han var så still. Istället var han på väg att dö.

.

Från det att dr JW konstaterade att det var låg hjärtfrekvens till det att Troy var ute tog åtta minuter. Åtta minuter. Och ändå hann han dö. Sedan tog det ytterligare sex minuter innan han började leva igen. Efter återupplivning.

.

Han kämpade. Han var en stor kämpande kämpe, min lille prins. Men han överlevde inte. Och jag är så ledsen. Det har gått 21 månader och jag är fortfarande så fruktansvärt ledsen över att vi inte åkte fortare.

var är Eira?

Eira har fortfarande ingen lust att vara själv någonstans några längre stunder. Men medan jag höll på med tvätten för en stund sedan gick hon med på att ligga på sovrumsgolvet. Medan jag gick och la tvätten i tvättmaskinen försvann Eira. Borta! Jag hörde dock ett litet prassel någonstans ifrån. Helt plötsligt tittade ett litet ansikte ut. Sötfian hade ålat in under sängen. :-)