bilar ska det va'

Bild lånad från Polarn O. Pyret

Åh, ända sedan jag fick syn på dessa skönheter när Po.Ps kollektion kom ut har jag varit mer än förälskad.

E har en annan klänning i samma modell och jag älskar den. Och mönstret är ju bara så fint.

Goa Gustav hade en tröja i samma mönster när vi hälsade på i helgen och nu såg jag på Agnis blogg att hennes pärlor också fått dem.

Ja, jag sätter väl upp dem på önskelistan här också.

Högst upp ska de vara!

kidelin-paket

Det kom ett paket från kidelin idag (som jag bara måste rekommendera). Hur ofta får man såhär fina inslagningar när man beställer? Snabb leverans och fri frakt (om man handlar över 300). Perfekt!

Jag beställde en "hood-klänning" åt E och en body till D, väldigt fina, lite stora men såsom de växer är de snart ikapp. Kolla in rean!

svischande

Svisch, svisch säger det när dagarna försvinner lika fort som jag hinner blinka. Det är ju så mycket som står på min mentala väntelista, men väldigt lite av det hinns verkligen med.

Denna veckan ska vi försöka komma ned till "Öppis" iallafall ett par gånger. I fredags fick E vara hos F&F en liten stund medan jag och D åkte ned på babysång. En trevlig liten stund som D verkade uppskatta. Lilla fröknen gillar verkligen musik. Lite lustigt, av de sju barnen som var där hette tre av dem Axel. Jag gissar på att det är ett av de populäraste pojknamnen 2011.

Tidigare idag besökte jag bvc för psykologtid (som jag trodde var min sista, men som ändå ska utökas med någon mer - jag har lite svårt att släppa taget). Vi pratade om hur jag ska tänka kring det här med förskolan. Och jag känner mig ännu mer säker nu på att E får stanna hemma med oss. Jag får ont i magen bara av att tänka på att jag ska försöka lämna henne och veta att hon egentligen inte vill. Och det får pusslas och lösa sig i vardagen ändå helt enkelt. Vi börjar med hösten så får vi se sedan. Och efter det känns det lite lugnare i själen. Älskade barn.

kärlekens helg

Å, vi har haft en sådan härlig helg. Den fyllde på mina glädjereserver flera gånger om. Vi har träffat så många fina människor och fått uppleva kärlekens mirakel.

I fredags kom ju min fina systerkusin. Miafian som är gudmor till Eira och som tillsammans med moffa Ida kommer att bli gudmor också till Disa.

På lördagen tog vi det lugnt, ja kanske lite alltför lugnt eftersom det hets och stress att hinna göra sig i ordning. Eira fick åka över till F&F där hon tillbringade natten och hade haft det toppenbra.

Vi hann iallafall till kyrkan och Disa som under sin korta livstid har hunnit med två bröllop och ett dop var så duktig. Det var med stora ögon som hon tittade sig omkring.

Och så fina de var. Min yngsta morbror och hans M.

På kvällen åkte vi vidare till bygdegården för fest. D somande i vagnen och sov trots buller och bång.

Det var otroligt välplanerat, roligt och fint upplagt.

Maten var fantastisk och kvällen ligger varmt i mitt minne.

Jag är säker på att både morfar, mamma och Troysan satt bakom molnen och log gott åt all festlighet!

"Tutta futta Visby tutta bauta mums"

textrad ur en av allsångssångerna som var så rolig att den knappt gick att sjunga

MosterMia & co åkte hem idag på förmiddagen och när E var hämtad från F&F kändes det lite tomt att bara vara hemma. Och efter en liten bilfärd ringde vi fina vännerna, fam B och frågade om vi fick komma över på lite fika. Det fick vi och det slutade med både mat och fika. Och massor av bus förstås.

En och en annan puss och kram hann det bli av våra små stjärnor, även om Gustav nog tyckte att E var lite väl påflugen. Gullungar!

Fina mamma Linda och Gustav busar

bra start

Hej lördag!

Efter att ha varit uppe alldeles för länge kände jag mig rätt tacksam över att den första som vaknade var D, halv åtta.
Nu är det frukost för alla utom mostern, som fortfarande snoozar. Nybakta croissanter känns som en bra start!




Hoppas att ni får en fin dag!

sen kväll

Det blev en sen kväll ikväll också. Min fina syster (kusin) är här inför min morbrors bröllop imorgon. Vi har snicksnackat, ätit gott och haft allmänt trevligt.
Mina naglar är också klara inför festligheter, för en gångs skull.

Men nu är det god natt!

på ett år

För ganska  precis ett år sedan började jag skolan igen, efter ett års studieuppehåll. Då var jag helt ovetande om att jag bara ett par veckor senare skulle planera för ett nytt studieuppehåll.

Ja, runt den här tiden borde också en liten Disa ha flyttat in i min mage.

Jag hade precis gått ned alla graviditetskilon, både efter Troy och Eira.

Det är otroligt ändå, vad som kan hända på bara ett år.

Idag gjorde vi premiär på öppna förskolan.

När jag nämnde det för Eira på förmiddagen bröt hon ihop totalt. Hon hörde bara sista delen och trodde att vi skulle till förskolan.

-Nääääääj, vill inte gå till dagis. VILL INTE!

Så nej, än så länge är vi inte tillbaka.

Det gör helt enkelt för ont för att tvinga henne tillbaka, medan jag ska vara hemma med Disa.

Samtidigt tror jag att det kanske skulle kunna vara bra för oss att vara ifrån varandra en liten stund.

Men mammahjärtat säger ifrån. Båda flickorna får stanna hemma ett tag till.

Iallafall så döpte vi om det och kallar det nu "Öppis", som alla andra.

E tyckte det var jätteroligt och visste inte riktigt vad hon skulle leka med först.

Därefter hann vi med kalas hon sötaste Cilla som fyller år idag.

Tårta och annat gottigt.

PappaN jobbade sent och när han kom hem var nattningen i full gång och för en gångs skull somnade båda flickorna innan halv åtta. OJ, vilket lång kväll vi fick!

tårta

Eira älskar allt som har med matlagning och bakning att göra.

På sistone har vi besökt ganska många butiker som haft modellen ovan och E har knappt velat släppa ifrån sig den.

Jag är ganska säker på att det skulle vara en väldigt glad tjej om det fanns en sådan här tårta på hennes två årskalas!

lilla grodan

Min lilla tokgroda, så mycket jag älskar dig.

Det är en helt fantastisk känsla att få vara din mamma. Och jag är så tacksam att du kom just till oss.

Att få vakna varje morgon och se ditt glada lilla ansikte ger mig ro i själen.

Älskade lilla Disa.

londonpresenter och trevlig fika

Godkväll, kära Ni!

Det känns att det är höst i luften nu. Det känns klarare. Liksom renare. Samtidigt känner jag ett styng av vemod. Sommaren är över. 

På eftermiddagen idag traskade jag och flickorna ned på stan för att möta upp en tjej jag pluggade till uska med, K och hennes lilla dotter O. Vi fikade på trevliga Carl Jularbo caféet som har helt underbart fika och bra miljöer för en liten tjej med spring i benen.

Och ja, innan stanbesöket fick vi påhälsning av F&F som kommit hem från semester i London.

Eira har längtat så mycket och det var en glad tjej som vaknade och insåg att hennes favoriter var här.

Och som vanligt hade det blivit en del "barnshopping". Min svärmor och jag har verkligen lika smak och vi blir så bortskämda med fina presenter jämt.

Den här gången var det bland annat det här som fanns i paketen;

Tuffa "kängor" till Eira, precis sådana som jag letat mig gråhårig efter. Typ. Så underbart fina! Och små "vintertofflor" till Disa. Ljuvliga, visst?

flickorna fick också matschande set i klänningar med tillhörande tröja och strumpisar.

Fina och varma färger till hösten.

över land och hav

"Jag ska följa dig genom eld och vatten
Över land och hav

Jag ska älska dig tills hjärtat slutar slå"

någon annanstans

Motivation.

Liksom bortblåst.

Liksom jag ibland känner mig lite vilse. Som om det är någon annan som lånat mina skor. I verkligheten. Egentligen är jag någon annanstans.

Så många år har gått sedan jag var den lilla flickan. Hon som växte upp alldeles för fort. Hon som tillbringade många gråtande nätter bakom dörrar som inte gick att öppna.

Men jag minns. Jag minns värmen från ängen. Minns lukten av blomster. Minns synen av Rosa som gick ensam i sin glänta. Vi tillbringade en hel del tid tillsammans. Ibland cyklade jag längs stigen, fast jag egentligen inte fick. Bort till sjön med det mörka vattnet. Jag skyndade mig att doppa mig. Ett djupt andetag och sedan under vatten en stund. Bort från allt. 

Den lilla flickan finns där ibland. Kryper fram och påminner mig om någonstans jag inte vill vara.

Motivationen brister.

Det är så mycket jag skulle vilja, men inte orkar.

Inte just nu.