Tack! Tack för att ni är så många som visat att ni finns och följer. Jag kommer tillbaka. Vet bara inte när.
Idag slogs jag med mina(våra) demoner. De väntar på oss bakom varje hörn. Det finns ingen återvändo och just nu är jag så rädd för vad som väntar. Jag känner mig otillräcklig. Kan inte ta bort allt ont, hur mycket jag än önskar. Vet inte var vi är på väg och är så innerligt trött på allt.
Sista bodycombatpasset med en av mina två favoritledare. Trist, men som vi fightades. Jag slog för allt jag är värd. Värdelösa sjukdom. Don't try me!
5 kommentarer:
Hej! jag önskar att jag kunde göra nåt för er, jag har ingen aning hur det känns att gå igenom det ni går igenom och jag önskar att ni slapp veta,jag önskar jag kunde ta bort allt ont..
Slå för allt du är värd!
Kram
Jag har funderat, du är den enda som frågat mig om att få läsa min andra blogg och jag skulle gärna låta dig göra det..Om du fortfarande vill så kan du väl mejla mig, mejladressen finns på bloggen..(m det blev en kommentar tidigare så strunta i den, blev nå knas!)
åh, den låten kommer man ju att förknippa med F nu ju och hennes pass :)
Jag tycker att det är JÄTTE bra att du använder träningen till att få ut aggressioner. :o)
Största kramen till dig finaste Sandra <3
Härligt att få ge allt på träningen. Lycka till på praktiken, skolan och med barnen! Kommer sakna att följa din vardag. Stor kram
Skicka en kommentar