vagncraving

Jag har ett akut vagncraving. Jag får så ibland. Sett en har jag gjort på blocket. Det är ju så fint att kunna "fynda" där. Vår P&T släpper i sömmarna här och där och dessutom försöker D häva sig ur hela tiden. Men jag vet inte... Å. Beslutsångest är mitt andra namn.

D är mycket bättre i förkylningen idag. Dessutom är det den första förkylningen som hon inte krampar. En liten seger. Mormor ringde och erbjöd sig att ha D en liten stund så att jag och E kunde hitta på något. Jag känner mig tacksam. Skulle nog behöva be om hjälp oftare för att lätta på det dåliga samvetet. Men det är svårt. Det är lättare när hjälpen erbjuds än att be om den själv. Iallafall så åkte jag och E ned till öppis. Jättemysigt och det var verkligen skillnad på E. Inget "springa åt andra hållet" eller "skrika för att jag inte får som jag vill". Skönt. Vi behöver sådana stunder också.

Nu ska vi se om jag lyckas hålla mig vaken under "Sherlock". Tredje gången gillt.