söndag 29 januari 2012

allt vi kan få

På förmiddagen packade vi ihop familjen och matsäck för en härlig utomhusdag i pulkabacken. E njöt verkligen av snabba åk och skogsklättring.
Och bara att få äta utomhus...



D vaknade upp förkyld imorse, men var ändå pigg och glad satt hon med ute i backen. Men när vi samlat ihop oss och satt oss i bilen kom kramperna. Vi stannade till på en skogsväg och i 18 långa minuter stod vi och väntade ut eländet. Hur länge hon krampat innan jag såg det vet vi inte. Denna var värst i ordningen. Vi fick möta upp ambulansen och sedan for vi vidare till Falun. Och ja. Nu ligger vi här under lampan. Igen.




Jag vet inte var och hur jag står men jag tror att vi behöver alla böner vi kan få.

4 kommentarer:

Annica sa...

Kära lilla familj, tar det aldrig slut för er?
Jag är ingen höjdare på att be men jag ska försöka och mina tummar håller jag allt jag kan...

Ni är med mig i mina tankar..

Kramar

Line sa...

men lilla fina Disa, jag tänker på er och lider med er!! Hoppas ni får slippa de där snart! Många varma kramar <3

Marina sa...

Hoppas dom tänder ljuset för er på jobbet idag.
Jag & Albin får tända ljuset här hemma till lunchen å tänka extra på er just idag. Hoppas dom kan hitta något på alla de prover dom tagit på lilla grodan. Många styrkekramar till er familj <3

lilla angelyne sa...

Tack, fina vänner! <3