kämpa tills du stupar

Jag är helt slut och än tröttare blir jag av att dygnet inte riktigt är slut. Vi hade handledning idag och reslutatet kommer bli att jag skriver tills jag fått ut alla nya idéer ur huvudet. Handledarna tyckte att vi, med allt nytt, kanske borde sikta på att inte gå upp om två veckor. Men njaaa, jag vet inte det. Jag tror att vi kommer att bli klara. Och ja, jag vet att det är här min inte allt för lämpliga sida "kämpa tills du stupar" kommer in, men för att vända det till något gott tror jag verkligen att vi kommer att få till det riktigt bra.

Så. Dagen var positiv i många ändar. Jag har sedan drygt en månad tillbaka försökt få tag på studievägledaren för att diskutera vilka kurser jag ska läsa i vår/höst då programmet kommer förändras under den tiden jag  (förhoppningsvis) kommer att vara på studieuppehåll. Det har dock varit projekt omöjligt. I måndags fick jag dock tag på E-tunas studievägledare som med viss skepsis lovade att kolla upp saken och återkomma. Idag när jag ändå var på skolan tittade jag in på akademin och fick lyckligtvis syn på "den rätta" studievägledaren som också hade tid för mig. Allt löser sig. Tydligen kommer jag gå ut med en kurs för mycket i bagaget (om jag inte hoppar över nästa kurs - vilket känns tråkigt då jag tycker att den verkar intressant) men det bekommer mig inte så mycket. Jag är bara glad att det löser sig.

Några timmars skrivande kvar och det återstår att se om fogarna etsar sig fast i stolen när det är dags för sängen. Hmm. Det går väl att sova sittandes också?