själar säger aldrig farväl: trött på krubb

lördag 13 november 2010

trött på krubb

E är så trött på krubbet på det här stället att hon bestämmer sig för att tillaga ett av gosisarna.

Eller är han bara lite smutsig?

Stackars kaninen!

1 kommentarer:

Emma sa...: Men då...kaninragu lär vara gott sägs det ju ;); 14 november 2010 kl. 10:58

Skicka en kommentar

Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troy som inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disa och i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.

Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.

Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.

Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥

Sidor

lördag 13 november 2010

trött på krubb

1 kommentarer:

Tidigare skrivet