lite distans

Jo vars, nog kom jag iväg allt. Något seminarieskrivande blev det dock inte mycket av. Jag har gått med sjuksköterskan J och med honom händer alltid ALLT - vilket jag givetvis tycker är jättekul. Nu, hemma igen, med lite yttepytte lite, distans till veckan känner jag hur trött jag är. Jag har redan lyckats tupplura på soffan. Det är tur att jag har en så förstående karl.

Förresten så är hela familjen förkylda. Stackars E som dessutom har trillat och skrapat sig på näsan tycker att det inte är det minsta roligt att snyta sig längre.

Nähä, vettigare än såhär blir det inte. Kanske en annan dag.

Hoppas att ni har haft och fortsätter ha en fin vecka.