skämma bort pappa

Å, är i valet och kvalet om jag ska stanna hemma idag. Vare sig jobba med förkylning eller åka i snön känns särskilt lockande. Ang förkylningen har den brutit ut nu. Feber har jag dock klarat mig från, peppar peppar, och åker jag idag så blir det till att sitta med seminariet iallafall, så någon smittorisk ska jag väl inte behöva ses som. Uch, jag hatar att bestämma.

Och när jag ändå är inne på klagospåret så fortsätter jag lite till. Vår lokaltidning har jag inte mycket till övers för. För det första. Svindyr. För det andra. Oftast ointressant (personlig åsikt) och efter. Till exempel. Och ang annonsering är det alltid väldigt lång deadline vilket gör att det är så lätt att missa. Såsom jag gjort IGEN. Jag som ville ge vår N en farsdagannons. Tråkigt! Och ja, jag vet att jag mycket väl får skylla mig själv som inte hade koll, men efter ett samtal till annonseringen fick jag dessutom ett spydigt svar så nu är jag ännu lite mer anti.

Så. Färdiggnällt. Det kommer säkerligen sluta med att jag åker till praktiken och att vi fortsätter prenumerera alldeles precis som vanligt.

Tänk att det är pappaNs tredje fars dag. Den första var så sorgsen. Så oerhört ledsamt att få vara pappa utan barn. Jag minns Ns tårar. De bränner fortfarande inom mig. Och så förra året, med en liten gosig dotter på bröstet. Tårar var stillade. I år, än mer välsignade. Fars dag. Vi ska skämma bort.

En liten, liten plutta som älskar sin pappa.