Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troysom inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disaoch i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.
Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.
Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.
Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥
3 kommentarer:
Finner inte så många ord just nu, läst din berättelse på Muppsans blogg. Jag beklagar verkligen sorgen ;(
Du/ni är kämpar som tagit er vidare i livet!
Ni har skapat en till underbar varelse på jorden, Eira är jätte söt :)
Lycka till framöver
kram
Fint skrivet Sandra:-) Man blir påmind om att aldrig ta något för givet och att vara tacksam för det man har!
Stor kram från oss!
Hoppas vi ses på söndag:-)
Lilla trollboll. Det gör så ont att läsa.. vilken resa ni gjort och vilka kämpar ni är!
Varma kramar till er från oss
Skicka en kommentar