onsdag 13 maj 2009
overkliga verklighet
Det där ljudet. Det där isande ljudet man tror endast existerar i filmer. Det existerade i vår verklighet. Vår overkliga verklighet. Ett streck. Ett streck och ett ilande ljud. Det var då jag gick vilse. En bit av mig dog med dig. Älskade barn. En bit av mig följde dig, när du slutade andas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Hej, jag hittade hit via en länk på en annan blogg, läste de senaste inläggen, fastnade för ditt magiska språk, började läsa från början och kom hit. Här var jag tvungen att pausa. Detta inlägg gick rakt in i hjärtat, ögonen tåras, orkar inte läsa mer just nu, vill bara lämna en hälsning.
Kan inte ens föreställa mig er sorg, du förmedlar den så väldigt starkt, lika starkt som kärleken för din förstfödda, men jag antar att det ändå bara är en liten bråkdel av sorgen som kan förmedlas via orden.
/Miljas
Skicka en kommentar