Dagen fylld av kramper. Drogar vi inte ned henne krampar hon var och varannan minut. Drogar vi ned henne ser vi bara det. Omöjligt att veta vad som gömmer sig där under. Jag orkar inte se på. Orkar inte adrenalinpåslaget varje gång hon vrider upp ansiktet mot taket och kippar efter luft. Precis har kroppen landat när det är dags igen.
Läkaren var här nyss. Planen är samma som tidigare. Sänk henne med midazolam. Höj grundmedicinen. Acceptera. Sjukdomens förlopp. Samma återkommande fras. Jag kan den. Det är natt nu, vi kan inte göra något nu. Fortsätter som tidigare. Nya tag imorgon.
Finns inga nya tag. Finns bara gamla rostiga, uppfransade testar. Jag vägrar släppa. Men några nya tag kommer inte mäktas med.
Försök sova, säger alla. Omöjligt. Måste räkna andetag. Måste registrera minska avvikande rörelse. Kramperna hörs inte, syns knappt. Det finns inte utrymme för sömn.
2 kommentarer:
Kärlek och kramar 💜💜💜💜💜💜💜
Mitt hjärta värker för er. All kärlek och styrka i världen vill jag ge er <3
Skicka en kommentar