måndag 5 september 2016

sommaren

Det är svårt att sammanfatta en sommar.
Vi har hunnit med så mycket. Verkligen både toppar och dalar. Och allt däremellan.
 
Två bröllop. Dravetvänner som verkligen är bevis på kärlek. Två bröllop på en vecka.
Så fantastiskt lyckliga vi är för att ha fått vara med och ta del av dem båda.
 
Vi reste till Skåne, hela familjen och besökte våra vänner. Tänk att det bara är två och ett halvt år sedan vi lärde känna varandra och ändå delar vi så mycket liv tillsammans. Vi hann med ett giftermål, strand, regn, sommarlovsmorgon, bio och mycket mer.
 
Disa har krampat så mycket i sommar. Kanske hade vi behövt med hemmatid. Kanske hade det inte hjälpt heller. Det vet vi ju inte.
 
Vi besökte fina vänner i Norrtälje, dygnskryssade med F&F (utan kramp!). Vi besökte Gröna lund och såg Marcus och Martinus till Eiras stora lycka. Vi har äntligen hälsat på hos familjenE där vi hade en fantastisk dag med pool, studsmatta och massor av lek.
 
I slutet av Ns semester delade vi några dagar med ännu fler vänner på västkusten, i Sjöröd.
Dagar så fyllda med återhämtning och lycka.
 
Sommaren. Mycket mer har vi hunnit med, förstås.
 
Men det har också varit tungt. Jag har mått så dåligt, periodvis.
Kroppen har sagt ifrån på så många olika sätt.
Det är lite bättre nu.
 
Jag har hunnit börja arbeta igen.
Ny arbetsplats. Nya uppgifter. Jag hoppas att det ska gå bra.
Att jag finner en ny vardag. En ny plats att hämta igen mig på.
PappaN är hemma på föräldraledighet, vilket egentligen är så långt ifrån ledighet man kan komma.
 
 
Vi har också tagit ett stort steg närmre assistans. En ansökan är påbörjad och vi har tvingats inse att vi inte klarar av allt själva. Att vi kommer gå under om vi fortsätter slita som vi gjort. Det är tungt att tvingas inse att man inte mäktar med.
För familjens skull kommer vi behöva hjälp. Jag hoppas att försäkringskassan också ser det.
 
 
 

 

 

0 kommentarer: