torsdag 19 mars 2015

under mitt hjärta

Det är om natten de kommer. Tankarna jag inte riktigt orkar med. 

Rädsla för så mycket. Sorg. På dagarna rullar livet. Det finns inte utrymme för annat. Även om Dravet är mer än lovligt närvarande just nu. 

Om natten blir jag liten, trött och ensam. På dagen, starka mamman. Starka frun. Starka grannen. Starka hon där. Som står på sig. Hävdar. Ber om och ofta, ofta förtydligar och förklarar. Men när jag klär av mig om kvällen faller allt. Tankarna far. Ibland bara runt. Omkring livet. Ibland landar de i känslan. Om natten blir allt så stort. Så svårt. 

Tänker på dagen. Fin ändå. Storbarnet hos frisören. Stolt och glad. Rytmiken med sjungande barn. Vänner. Min lilla som finner sin trygghet i min halsgrop. 
"Du och jag mamma. Tror jag det."
Livet under mitt hjärta. Som gör sig redo för världen. Kärlek. Amor vincit omnia.

6 kommentarer:

Nygårds Helle Jonsson sa...

Klart tankarna far iväg, man orkar inte hur mycket som helst. Jag har också en orolig period just nu av någon anledning, ja långt ifrån samma som ni, men mina tankar rusar iväg så fort jag lägger huvudet på kudden, det går inte att stänga av. Sätter igång en film med alldeles för högt ljud för att dämpa tankarna. Få dem att lugna sig tillräckligt för en orolig sömn. Hoppas jag kommer underfund med vad det är som stökar för mig snart.
Kram <3

Camilla sa...

Känner igen <3

Charlotte sa...

Tänker alltid på er, men särskilt mycket nu. Det här med styrka är ju en yta, vad man bär där inne syns ju nödvändigtvis inte. När man har fullt upp om dagarna så finns ingen plats som du säger, men det tar ändå sin plats någonstans, allt det jobbiga. Om nätterna eller i form av huvudvärk etc. Det är både och med det antar jag, att smärta inte syns.
Många kramar till er alla och många tankar på er när det nu snart är dags för lillebror(fick för mig det) att komma. <3

lilla angelyne sa...

Helle - kramar

Camilla - Lyssnade på handens fem fingrar och tänkte på dig. <3

Charlotte - tack för dina ord. Precis så känns det. <3 stor kram till er

Nygårds Helle Jonsson sa...

Det är den ekonomiska stressen som tynger mig. Jag kom underfund med det nyss när jag drömde att jag hade råd köpa ett litet radhus.

Andrea sa...

Man orkar inte alltid hålla fanan högt! Och om du inte orkar och behöver mig, till vad som helst. Så finns jag här. Bara ett ett uns bort!
Massa Kramar <3