känslighet

Flickorna badar där uppe med pappaN som övervak. Glada tjut när de bubblande sprang upp för trappan. Bada!

I min mage väcks oron. 

I flera månader, i början av året, klarade D bad och dusch nästan helt utan problem. Någonstans trodde jag att hon vuxit ifrån den värsta känsligheten (Dravet kan inte växa bort, men olika anfallstyper och känsligheter kan förändras med ålder). Men under hösten. Kramp vid 90% av alla bad och duschningar. Senast i förrgår. Medan jag uttryckte min oro i telefonen till neurologen tog jag upp D ur badet och minuter senare fick hon slagsida. Med dr G i telefonluren gjorde jag vad jag kan själv men fick tillslut lov att larma. 

Det känns ledsamt. Att vi tvingas tala om för vår treåring att hon inte får tvätta sig när hon vill. Att hon vissa dagar inte får komma i närheten av vatten. 

Igår fick hon anfall så fort vi öppnade ytterdörren. Den kalla luften utifrån blev för mycket. 

Nåväl. Idag är det nyårsafton. Dravet eller inte. Vi firar hemma. Fina grannarna kommer över en stund ikväll. PappaN är fortfarande svag efter lunginflammationen. 

Vi hoppas på en lugn dag och start på nästa år.