måndag 15 september 2014

påhälsning

Vi klev över tröskeln. Blickade bort mot sal 3. Där skriken må vara som hål i väggarna. Där ångesten aldrig kan städas bort.

Det renoverades där nu. Det var inte ens en vårdavdelning. Utanför surrade helikoptern, nu precis som då. Minnen som aldrig glöms. 

Vi hälsade på en lite stund i "dået". 



2 kommentarer:

Jenny sa...

Åh vännen. Kärlek!!!!!

Diana sa...

<3