själar säger aldrig farväl: ...

lördag 23 augusti 2014

...

Ju fler dagar som passerar desto mer får jag att berätta. Men orden har fastnat, så som de gör ibland.

Jag kommer åter. I sinom tid.

2 kommentarer:

Camilla Majunie sa...: Saknar dina ord men låt de vila, ibland är det de som behövs <3; 23 augusti 2014 kl. 20:31
Jenny sa...: Kunde inte sagt det bättre själv. Finns så mycket att skriva men får heller inte fram orden. Tack för pratstunden igår. Saknar dig!
Kramar <3; 25 augusti 2014 kl. 06:57

Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troy som inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disa och i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.

Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.

Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.

Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥

Sidor

lördag 23 augusti 2014

...

2 kommentarer:

Tidigare skrivet