skyddande hölje

Intensiva tid. Knappt hinner jag landa innan det är dags för nästa.

E gjorde sin halsundersökning i fredags. Läkarna beslutade att inte operera då risken just nu överväger fördel. Narkos blev det hursom och vi vet iallafall vad som orsakar hesheten.

I fredags lämnade vi flickorna hos F&F och åkte sedan med tunga hjärtan till fina vännerna. Fyra familjer möttes upp och tillsammans åkte vi till kyrkan för begravning av älskade stjärnan N. Tillsammans. Så vackert det var. Så smärtsamt vackert. Solen som la sina mjuka strålar som ett skyddande hölje.

Kvällen tillbringade vi med vänner. Vi delade minnen, tankar, skratt och tårar. Så mycket kärlek.

Så kom vi hem. Hämtade våra små och några timmar senare slogs vi än en gång av Dravet. Kanske var vi lite ringrostiga, det är länge sedan så många kramper. Fyra stora och otaligt många mindre under bara en timme, 39,7 i temp. Vi larmade och åkte.

Nu är vi hemma på permission. Fortfarande febrigt.