Det går sakta framåt. Med det mesta.
Hemma på berget har julkänslan krupit sakta men säkert närmre.
Med stöd från min fina svärmor har jag fått upp julgardiner och flickorna har fått sina första pynt.
Jag ska ska ska hitta kraft och ork att få fram lite till.
Längtar efter barnens ivriga fingrar i lådan. Klirret från kulorna som sätts allt för tätt på granen.
Tomtemor och tomtefar i köket.
Måste samla ihop lite kraft.
Om en månad är tanken att jag ska börja arbeta igen.
Det är ett mål. Åtminstone en del av det.
Kraft.
1 kommentarer:
Du är så bra. Kram och kärlek!!
Skicka en kommentar