De finaste jag har.
Två veckors sjukskrivning ledde inte direkt någon förbättring i måendet.
Snarare har jag brakat i det som åtminstone höll mig samman tidigare.
Inget i situationen har förändrats. D är fortfarande sjuk. Stressen lika stor.
Nätterna är fyllda av vakna timmar.
Mina armar domnar, benen likaså. Tryck över bröstet. Magont. Huvudvärk.
Rädsla för att inte finnas till tillräckligt.
Imorgon är det dags för sjukhusbesök igen. Ett i raden. Hela familjen åker denna gång då båda tjejerna har inbokat.
1 kommentarer:
Önskar att jag kunde hjälpa.
Jag ber att du ska få övernaturlig kraft.
Skicka en kommentar