Idag mår vi mycket bättre - tack och lov!
Det måste ha varit något vi fått i oss. En stark misstanke är thaimat. Men man vet ju aldrig.
E åt frukost imorse och utan att ropa det minsta hej än, hoppas jag att även hon är återställd snart, det är mest de besvärliga luftrören som ställer till problem.
Det känns lite oroligt i hjärtat att TUL:et blev inställt. Eftersom jag skjutit det på tre veckor är det ju redan länge sedan vi var där och att jag sedan börjar ny, hysteriskt intensiv, kurs nästa vecka gör att tiden inte blev förrän nästa fredag.
Jag försöker verkligen att lyssna till mig själv och att tro på livet. Men ibland är det svårt.
Att bebis är mycket livlig och allt som oftast borrar med alla kroppsdelar åt varenda håll och kant hjälper oftast, men så vet jag ju också hur snabbt det kan vända. Då är det svårt att välja att se det ljusa.
Jag vet hur snabbt det kan gå.
Iallafall så känns det ok just precis nu och den känslan tar jag vara på.
Jag har bland annat passat på att tjuvkika i babyboxen som vi hämtade ut för någon vecka sedan.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar