lördag 22 januari 2011

hej förlovningsring, örhängen och svarta behåar


Jag känner mig som en trotsig tonåring men jag blir alldeles sprittande lycklig när jag tänker på att...

*jag kan måla naglarna (inom sjukvården är ju det strängt förbjudet annars) och faktiskt kan spara ut dem lite längre än kortaste kort.
*kan använda min förlovningsring (också föbjudet inom sjukvården och tjaaa jag får passa på att använda den ett par veckor till innan jag "växer ur den").
*dessutom får använda vilka örhängen och halsband jag vill (har varit förbjudet på kirurgen, men det verkar som om den regeln ska upphävas).
*slänga de vita underkläderna all världens väg (nä, det är inget förbud, men i vita landstingskläder lyser randiga trosor väldans randigt).
*ska börja använda min klocka flitigt.
*ska smörja mig med min lukta-gott-kräm och min magolja efter dusch ikväll. Mmmmm.
*ska hänga in kylväskan långt in i skåpet - den som annars varit en bästis under de dygn jag tvingats ha sjuttioelva matlådor med mig.

Jojomen.

Tro nu inte att jag ångrat mig, jag vet att min framtid finns inom sjukvården.
Jag har verkligen haft fantastiskt lärorika veckor i Västerås.
Jag trodde aldrig att jag, som ensam student, skulle klara att ha ansvar för ett helt team patienter.
(För trots att det egentligen endast fanns "krav" på ca två patienter/student, roffade jag och mina studentkollegor åt oss 4-6 patienter var).
Det gick fint och det byggde mitt självförtroende.
Och jag kände att det är här jag vill vara (iofs inte nödvändigtvis på kirurgen, men som sjuksköterska).

Så trots allt gott är det pendlandet och tiden från familjen som slitit.
Därför vilar jag nu i tanken.
Hej nagellack.
Hej smörj.
Hej förlovningsring, örhängen och svarta behåar.
Hej livet!

3 kommentarer:

Kristin sa...

förstår precis hur du känner!har samma känsla nu när jag slutat jobba!härligt att kunna måla naglarna och använda förlovningsringen!kram

Ninja sa...

Visst är det för tråkigt, jag som äääälskar att måla naglarna... :( Sitter just nu med härligt turkosa naglar som måste försvinna, för när som helst kan de ju ringa :(

Och då är det ju riktigt surt när jag ser ordinarie med nagellack (och dessutom långa naglar, långa örhängen och halsband som slänger fram och tillbaka och samlar bakterier, ringar och klockor ;)) och SSK säger inget till dem, men om vikarien kommer så blir det aja-baja och pekfinger-vift... ;) Men men, det visste vi ju när vi valde karriärväg eller hur? ;)

Emma sa...

Ös på bara nu medan du kan!! =D