onsdag 1 september 2010

framtvingad positivitet

Det är möjligt att jag varit en hel del negativ de senaste dagarna. Jag är väl medveten om det. Här i bloggen tillåter jag mig dock att vara det hur mycket jag vill, tro inte att jag går omkring och är en surstöt hela tiden. Bloggen är trots allt min ventil och tycker ni jag blir för jobbig kan ni ju bara stänga ned. Jag var egentligen inte alls redo att börja plugga. Jag hade gärna stannat hemma mycket längre. MYCKET längre. Jag har, än så länge, ingen som helst längtan efter självförverkligande. Att vara hemma med Eira har varit det mest fantastiska jag varit med om. Utan tvekan.

Ok, men här är jag nu och måste väl göra det bästa av situationen.

Trots att jag inte känner komma på några bra saker med studerandet tvingar jag här mig,

  • Jag träffade en trevlig tjej som jag nu ska skriva c-uppsats med. Hon är väldigt driftig och vi tänker rätt så lika angående studerandet.
  • ...
  • ...
  • Det finns några lärare som jag hittills fått väldigt gott intryck av.
  • När vi väl får föreläsningar i V-ås kommer det bli ganska hyfsad pendlingstid.
  • Det är praktiskt att vara på skolan eftersom det finns material att tillgå i den direkta närheten.
  • ....
Jaja, nu ska jag väl inte helt plötsligt överdriva det positiva så det här får räcka. ;-)

0 kommentarer: