vi skålade

När Troy hade dött visste vi inte riktigt vad vi skulle göra med våra liv. Vi var sjukskrivna i 1 ½ månad och sedan började vi skolan. Men trots att det fanns sådana praktiska åtaganden var vi totalt förlorade i vad vi skulle göra av oss själva. Det blev för mycket. Det blev för verkligt att bara sitta hemma. Därför åkte vi bil. Inte långt. Ingenstans. Bara runt, runt.

Skog. Sjöar. Riksvägar. Städer. Skog.

Idag har vi inte det behovet. Trots att det är och väntar ännu tyngre dagar finns det annat att koncentrera sig på här hemma. Och älskade lillasyster upptar vår tid.

Medan lillasyster sov kom ändock en smygande magknip och kreativiteten fick kliva in.

Vi rensade garderoben.

Tråkigt men nödvändigt.

Och tiden gick.

Tillslut vaknade hon igen.

~~

~~

Ingen av oss hade någon vidare matlust och det fina med lchf är att man äter det man vill, när man känner för det. Alltså, eftersom vi åt en stadigare lunch kunde vi ta lite plock till kvällen.

Och gott var det.

Vi skålade.

Makabert.

Vi skålade för vår tvåårsdag som föräldrar.

Vi skålade för våra fina barn.

De som båda finns med oss. Bara på olika vis.

De som vi båda bär,

närmast hjärtat.

~~

Förresten så är min karl inte alls så tokig. ;-)

Igår lyckades han hitta "Snabba cash" på blu-ray i en butik - trots att den inte har dvdpremiär förrän på onsdag. Hoppsan!

Så nu blir det film för hela slanten.