själar säger aldrig farväl: skriken som ingen hör

lördag 20 mars 2010

skriken som ingen hör

1 kommentarer:

ullis sa...: fina troy <3

får alltid gåshud över den texten. låten kan ja knappt lyssna på... ibland är det skönt att andra kan sätta ord på känslor och man kan låna dom...

många kramar till er och tofs-fian :); 20 mars 2010 kl. 20:05

Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troy som inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disa och i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.

Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.

Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.

Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥

Sidor

lördag 20 mars 2010

skriken som ingen hör

1 kommentarer:

Tidigare skrivet