själar säger aldrig farväl

onsdag 2 september 2009

Hmm... när jag sitter fäktar bebis ned på mina lår.
Stor mage?
Skulle tro det.

1 kommentarer:

Linda sa...: *fniss* Känner igen mig. Stora magar är härligt och bäst är orsaken!

Skönt att det gick bra för er på kontrollen igår. Förstår att det känns skönt att ha en plan!

Hoppas revbenet lugnar sig. Busiga lilla liten.

Stor kram!; 3 september 2009 kl. 15:56

Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troy som inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disa och i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.

Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.

Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.

Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥

Sidor

onsdag 2 september 2009

1 kommentarer:

Tidigare skrivet