Precis som rubriken antyder har en snuttefilt äntligen hittat hem. Tänk att det ska vara så svårt. Med Troy hade vi samma bekymmer. Ingen tycktes liksom vara rätt. Igår inhandlades faktiskt egentligen den första - men jag ångrade mig nästan genast och N fick springa tillbaka och returnera. Efter flera timmars sökande på nätet igår kväll lyckades jag hitta några acceptabla kandidater och tro det eller ej, men idag hittades en av dem irl. Naturligtvis fick den följa med hem och äntligen är vi nöjda och glada. Fjantigt? Kanske, men snuttefilten känns så viktig.
Eftersom vi vet vilket kön det är på lilla liten är det lätt att halka in (främst andra, som också vet, halkar gärna) på ett visst färgspår. Vi försöker låta bli. Det finns så många fina färger som passar både flickor och pojkar. Jag tycker det är så tråkigt hur indelat barnklädesavdelningarna är, antingen är det rosa (allt som oftast pasteller) och gulligt eller mörkt och tufft. Jag är också mycket anti tryck - särskilt figurer (med undantag för vissa Labankläder). Jag är ganska kräsen i valen av bebiskläder men som kloka fina N säger så kommer allt passa på vår vackra, underbara bebis.
TUL idag i Falun. Bebis följer sin kurva galant och beräknades idag väga 2299 g, ca +6,8%. Flödet och fetalhb har fina värden och beträffande huggen i magen är det fortsatt vila som gäller. När drJW frågade hur vi trodde att bebis var placerad idag löd gissningen huvud nedåt - men det är vaga gissningar eftersom bebis verkar vända sig fritt fortfarande. Jag kunde ana en viss skepsis hos JW, bebisar brukar ju mest vända sig från sida till sida - det brukar vara lite trångt för kullerbytor. Nåväl, mätningen började och bebis hade rumpan nedåt. Efter en liten stund stannade JW upp, då han märkt att huvudet plötsligt var snett ned, åt höger. Efter en liten stund for det över till andra sidan. JW förde huvudet ned igen (ONT) och konstaterade att bebis ju faktiskt verkar vända sig lite hur som. Tja...som vi misstänkt har lilla liten ingen lust alls att bestämma läge...än. Det blir dock inga vändningförsök för vår del. Bestämmer sig lilla liten för att rumpa ned är bäst planerar vi snitt.
Ännu en dag där kärleken fyller mig till bredden och höjden. Att se vårt älskade pyre på skärmen är så obeskrivligt vacker och underbart. Vi är så nära.
onsdag 12 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar