Lilla liten kanske snart måste byta namn till Stora lilla liten.
Idag var vi på tillväxtultraljud i Falun hos drJW. Jag har, som bekant, oroat mig för det mesta som kommit i min väg. En sak som som dock varit det största orosmomentet är de förbaskade sammandragningarna som gör att jag inte kan röra mig mer än 10 minuter i taget utan att magen vrider sig i kramper. Minsta lilla stress verkar också kunna reta igång det hela. Täta sammandragningar kan leda till att tappen förkortas och det i sin tur kan leda för tidig födsel = ORO. Iallafall så gjordes idag också ett VUL för att kontrollera tappen som visade sig vara näst intill opåverkad. JIPPI.
Sedan mättes bebis. Älskade lilla liten. Allt såg bra ut och datorn räknade ut att vår skatt ligger cirka 7% över medel. En rejäl lilla liten. Det är vad jag också har misstänkt. Det liksom känns så på sparkarna. Bebis hade idag en vikt på ca 840 gram.
Vi pratade som hastigast om förlossningssätt, men tills vidare får det stå öppet. Jag framförde att jag helst inte vill snittas igen och enligt drJW finns ingen anledning till att det ska behövas. Snittet har läkt fint och även det kontrollerades med ultraljud eftersom jag är väldigt öm.
Övrigt som diskuterades var kommande undersökningar. Troligtvis kommer det bli två tillväxtultraljud till - nästa om ca en månad. Eventuellt ska vi också åka till Uppsala för en flödesmätning. Det känns bra, att vi blir tagna på allvar och att alla vill göra det bästa för oss, utan att vi behöver be om det.
Vi pratade lite om fetomaternell transfusion också (det som troligtvis ledde till Troys tillstånd). Dr JW berättade att vi har en mikroskopiskt ökad risk. Att något sådant som vi gick igenom ska hända (vem som helst) är en promille och vår risk har ökats på till två promille. Alltså i stort sett är risken obefintlig. Men det är svårt att våga tro. Det kräver många långa och djupa andetag. Det kräver lugn och ro. Det kräver stöd.
Vi firade dagen med shopping i Borlänge där en hel hög med fina, små, små bebiskläder inhandlades. Idag vågar vi tro!
onsdag 17 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar