onsdag 19 november 2008

Till mitt barn

Till mitt barn.

4 månader av mörker. 4 månader av total saknad och tomhet.
Älskade pojken min, mamma har haft en jobbig dag idag. Idag är det din 4 månadersdag. Hur skulle livet ha varit med dig? Hur skulle du ha sett ut? Hur skulle du ha gråtit? Hur skulle du ha skrattat? Hur skulle du ha sovit? Hur skulle du ha vaknat? Hur skulle vi ha tagit promenader i den fallande snön? Hur skulle du ha vilat mot pappas bröst? Hur skulle våra ögon mötts med strålande kärlek emellan?

Jag orkar inte leva utan dig. Orkar inte. Men ändå gör jag det på något konstigt vis. Jag visar en styrka utåt som rasar om kvällarna. Då rasar jag och blir till trasiga skärvor. I varje bit finns du Troy och jag älskar dig.
Mamma älskar Dig!

4 månader, 9 timmar, 20 minuter.




Niclas och mina underbara vänner, Tack för att ni hjälper mig med mina skärvor. Tack för att ni håller ihop mig men ändå låter mig vara trasig ibland.

0 kommentarer: