Jag blev uppringd av dr J idag. Vi har inte pratat på ett halvår då hon haft andra åtaganden. Ett upprivande samtal då vi rörde vid de tyngsta bitarna. Så tunga att jag inte klarar att skriva dem trots att jag tänkt (skriversuddarskriversuddar).
När jag gråtit färdigt för dagen hämtade jag hem mina kärlekar. E hade det värsta humöret hon någonsin haft och eftermiddagen kändes lång. Men så vände det plötsligt och när kompisen kom över var det som bortblåst.
Nu har de dukat upp fika och mat på vardagsrumsbordet. Oreda kan få mig kallsvettig i vanliga fall men att höra de fnittra och glatt bjuda på den ena tokmaten efter den andra gör att jag bara blundar och leker med.
Vi skulle behöva en fin helg. Behöver hämta kraft. Låt det fortsätta som det börjat. ❤️
4 kommentarer:
Det oroar mig ännu mer av det du skriver. Varför?? Jag fullkomligt avskyr det dravet gör med våra fina barn. Kärlek, styrka och kramar!!
Önskar er en lugn helg
Jag håller verkligen tumme på att ni får en lugn helg så ni får andas lite allihop!
Stor kram
Men gud, Sandra.. Var ororlig jag blir.. Sitter med tårar o skriver.. Vågar nästan inte fråga om samtalet.. Varm kram !
Skicka en kommentar