Svackan fortsätter. Frustrerande. I början av kosten såg vi så stora skillnader, nu är de inte så många.
Energikrävande, för oss alla.
I söndags var vi bjudna på kalas. Vi vill så gärna att D ska få vara med, vara en del av. Delaktighet. Det är så mycket vi sorterar bort men vi chansade. Och föll. Efter 20 minuter var det dags. Kramp.
Det var en tyst. De som brukar vara långa. Men nu höll den 6-7 minuter ungefär. Svårt. Utan medicin hade hon kanske återhämtat sig snabbare. Å andra sidan är de tysta kramperna lömska. Det är oftast de som är svårhävda. Som fortsätter alldeles för länge.
E har också en svacka. Vill inte vara på förskolan. Vill inte leka hemma hos någon annan om inte jag är med. Vill inte. Vill inte. Vill inte. Säger att hon har ont i magen. Vad står det för? Låter henne vara nära. Stor men liten ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar