Och i samma stund som jag klagar om oviktigheter sitter Disa krampande i matstolen. Jag fattar inte vad det här är för kramper, de skrämmer livet ur oss. Ambulansfärd och akutenkväll.
söndag 3 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh nej. Styrkekram till er!
Fy vad jag tycker synd om er och framför allt lilla Disa!
Kan det vara epilepsi? Kram på er!
Det är inte sant, inte igen. Jag blir så himla ledsen och berörd för er skull. Förstår att ni är helt livrädda, Herregud, hur många ggr kan det få fortsätta utan att dom hittar nåt.
Lilla lilla vän.
Kämparkramar till Dig och goa familjen <3
Ja, det är epilepsi. Det är "konstaterat" sedan länge. Problemet är att ingen förstår vad orsaken är och varför hon har genombrottsanfall trots medicinering. :-/ Kram
Skicka en kommentar