Så lät det iallafall, ljudet som lät. Men ingen tv var på. Mobilerna låg bredvid oss och det är inte speciellt lyhört, så det bör inte ha hörts från grannarna. Nåväl. Händelsen har följt mig i helgen. En liten rysning längs ryggraden.
Helgen har gått åt till, just inget alls. Vi har kommit ikapp med tvätt och städ och mest bara varit tillsammans. Skönt.
När det närmar sig slutet av dagen, om vardagarna, längtar E efter pappa. Såhär kan det se ut. E och dockan Mia väntar vid dörren.
1 kommentarer:
Hihi LillPluttan då! :)// mia
Skicka en kommentar