Dagens goda gärning...
Här om dagen när vi var till sjön för att bada hittade N en guldklocka som ingen i närheten verkade äga. Han tog med sig den och lämnade in den till polisen. Snart efteråt ringde en man som var minst sagt jätteglad och tacksam. Han erbjöd hittelön, vilket naturligtvis inte var nödvändigt! Tänk så bra det känns efteråt. Säkert både för honom som för oss.
fredag 29 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Visst är det en härlig känsla?!
Jag har gjort en del såna och även jagat "ficktjuvar" Jag tyckte nämligen att en man betedde sig märklig och liksom stannade upp lite vid dörren ut vid en shoppinggalleria och en dam bakom fick stanna upp, då såg jag att en man bakom henne ha handen konstigt bakom sin påse. Jag följde med blicken men såg aldrig om han tog ngt, men sprang ikapp kvinnan och frågade om hon hade sin plånbok kvar i väskan?, vilket hon inte hade och jag förklarade att jag då såg vem/vilka som tog den. Vi sprang tillbaka in i gallerian och var lite vilsna och hon undrade vad hon skulle göra, spärra korten kanske, ja det kanske vore bra sa jag och hon gick till banken, jag var så full av adrenalin och ilska så jag började leta efter männen. Tokig som jag är gick jag mot parkeringsgaraget där jag såg två bekanta ansikten komma gående och de såg ngt stressade och jagade ut i blicken och jag verkligen stirrade, en skrek -Vad glor du på? och svor på ngt språk jag inte förstod, men jag tittade honom rakt i ögonen och sa att jag såg vad ni gjorde och ni har något som inte tillhör er...Han gormade åt mig, men den andra mannen slet i honom och ville springa och jag fortsatte och sa att jag kommer att peka ut er för polisen och de sprang och jag efter...Galet jag vet, men de fick panik och kastade plånboken bakåt mot mig. Jag tog den och sprang ner till banken jag visste att kvinnan var i och när jag kom in kastade jag upp den till henne och sen vek sig mina ben :P
Hon och hennes man skjutsade sedan hem mig, jag var rädd för att möta männen :P. så kan det gå ;)
Härligt med så fina ärliga människor som er.
Kram
Wow, vad modigt!! Jag är inte helt säker på att jag hade vågat, även om jag önskar att jag hade! Kram
Skicka en kommentar