själar säger aldrig farväl: den vägen

tisdag 7 juni 2011

den vägen

Ida påminde mig om den här låten som lyssnades sönder på under mitten av nittiotalet. Jag minns känslan. Känsla av ungdom? Den finns där inom mig än.

2 kommentarer:

Emma sa...: Åh, Jumper. Jag har kvar deras skiva. Fortfarande lika bra nu som den var då =D; 7 juni 2011 kl. 22:09
ida sa...: Den är jävligt bra! Måste nog upp på vinden och leta reda på mina blandband =); 8 juni 2011 kl. 14:54

Skicka en kommentar

Jag skriver om mitt liv som mamma till pojken Troy som inte överlevde samt till underbara lilla Eira som, i oktober -09, kom med lyckan. I juni -11 berikades vår familj med ytterligare ett mirakel, älskade Disa och i april -15 kom vår tredje magiska flicka Unni.

Jag skriver om mammalivet med barnen på olika platser, men alltid tillsammans i hjärtat. Om resan med en dotter och syster som har den elaka sjukdomen, Dravet syndrom, men som också varje dag påminner oss om att ta vara på det vi har och att kärleken alltid är störst. Om de drömmar som var och som aldrig blev, men framförallt de drömmar som fortfarande lever.

Jag är gift med underbara N, arbetar som sjuksköterska och har en passion för dans.

Här är mitt liv där glädje och sorg går hand i hand. ♥

Sidor

tisdag 7 juni 2011

den vägen

2 kommentarer:

Tidigare skrivet