påsk 2011

Så var påsken snart passerad.

Trots att vi dragits med allehanda sjukor har vi haft en fin påsk.

E har ätit slut på sin penicillinkur är nu en helt annan tjej.

Till middag idag bad hon om mer mat, vilket inte inträffat på mycket länge.

Så påskafton började som sig bör med letande efter påskägg.

I Es ägg fanns såpbubblor, en pixibok och halsband & armband.

PappaN fick också ägg och i hans fanns trisslotter (det hände plötsligt inte...), en ny kedja till hans halsband och en daim.

Påsklunch intogs hos mina svärföräldrar dit också Ns farbror med familj tagit sig.

Det blev en fantastiskt trevlig eftermiddag med många goda skratt.



Min älskade lilla påskgumma.



E och faster blåser bubblor.



Kvällen blev lång innan jag och N begav oss hemåt. Ja, själva dessutom.

E sov kvar hos farmorn och farfarn.

En första provsovning inför att jag och N ska välkomna litet syskon till världen.

Det är mest jag som nojat. Oroat mig för att hon ska behöva vakna och inte ha sin mamma eller pappa i närheten. Inte för att jag tror att hon skulle ha det sämre hos f&f, utan för mitt eget samvete i att tänka mig att hon inte ska ha oss nära.

Nåväl.

Det gick bra.

Kanske hinner vi med en till provsovning.

För mammans skull.

Som vanligt innebär en högtid extra påtaglig saknad.
Små saker får mig att bryta ihop, utan vidare.
För han är inte här.
Och när E pekar mot himlen och säger att Troysan sover och ropar "Sooov gooott",
då rämnar världen för mig.
Mina älskade små barn.
Om jag bara fick hålla er i min famn.

Alltid i mitt hjärta.
Själar säger aldrig farväl.