den sista dagen

Så är snart den sista juldagen slut. Vi har haft en mysig jul. 

Eira har varit i sitt esse med all uppmärksamhet och hon vet precis hur man charmar för att få alla på gott humör. 

Vi firade i vanlig ordning hos min mormor på förmiddagen och hos mina svärföräldrar på eftermiddagen. Vi tillbringade även natten där och bland det bästa jag vet med det är att vakna på på juldagen och slippa all "julaftonstress", som det har en tendens att bli.

Jag älskar den långa julfrukosten som hela familjen sitter ned för att äta. 

Den bästa på hela året.

E träffade tomten för första gången i sitt liv. Kanske var det vi vuxna som hade de höga förväntningarna, för E brydde sig inte märkvärt om den skäggbeprydde karln. Det första paketet var skoj att hämta, men sedan lockade allt annat mer.

Alla (oj så många) paketen var dock helt till belåtenhet och idag när vi hunnit gå igenom allt har hon inte vetat vad hon ska leka med först. "Bobbycaren" är en höjdare. Och den stora hunden. Och alla böcker. Och dockan. Och traktorn. Och...

Ja, även jag och N fick fina klappar. Bland annat en köksassistent som är något som vi bara önskat oss i vildare fantasier. N har gjort färskpressad juice för att inviga.

Som vanligt har saknaden varit stor och kanske mer påtaglig än andra dagar. En stor liten pojke har en tom plats. Men ljusen brinner.

Kl 15 på julafton tändes ett ljus för alla våra saknade.

Jag hoppas att ni haft en fin jul.