hejrå!

Det var mycket som skulle göras i helgen. Hur mycket har gjorts?

Mnja, inte mycket.

Det är så skönt att bara kunna ta det lugnt, utan krav och måsten.

Jag har iallfall besegrat en mer eller mindre enorm strykhög som legat på lut i sisådär 3 veckor.

Tyvärr har den ju nu förnyats med nya tvätten. Men äsch, nu har jag ju 3 veckor till på mig. Ett mål kan ju vara att få det överstökat innan jul. Så, mål satt!

Eira har gjort det ena buset efter det andra. Det  är inte en lugn stund med henne i farten.

Men ack så underbart det är.

I dagar som dessa, då saknaden gör sig extra påmind, älskar jag desto mer.

Man skulle ju kunna tro att man kommer till en punkt där det är maximalt med kärlek. Men aldrig.

Varje ny sekund, varje ny dag, varje nytt utvecklingssteg. Allt älskar jag bara mer och mer.

E älskar tittutlekar. Allt är tittut och "hejrå".

Favvisen för tillfället är att själv hålla för sina ögon och säga "Hejrå" (här ska vi givetvis fråga "var är Eira") för att sedan ta bort dem och med världens största leende hojta "Tittut!"

Sötfia!