Idag ska jag och N gå på bio. Jo, det är första gången sedan E föddes och farfar ska komma hit och vara barnvakt. Vi ska dessutom på att smita lite tidigare för att hinna äta middag. På restaurang! Lyx.
Oftast när ångesten kryper på inför att jag är borta så mycket i veckorna är det för saknaden efter lilla liten. Men väl hemma inser jag att tiden jag och N hinner träffas inte alls är stor. Oftast hinner vi bara prata om vardagliga, de mest nödvändiga ting. Det är viktigt att vårda förhållandet. Vi, som ju faktiskt varit ett par i 9 år, inom kort, och ju känner varandra utan och innan måste tänka på att inte ta varandra för givna. Vi står inför stora förändringar och jag vill aldrig, aldrig klara mig utan min trygga famn. Kärleken.
1 kommentarer:
å myyys :) ja man behöver hinna se varandra och prata om små små saker som inte har betydelse! Kram
Skicka en kommentar