Idag fick jag ett samtal som kan få hjärtat på vem som helst att stanna. Svärmor ringde och talade om att de blivit påkörda i bilen - med Eira. KATASTROFTANKE! Allt hade tack, tack, tack och lov gått bra. E hade sovit sig igenom hela händelsen. Men tänk om. Alla dessa om. Jag törs inte ens tänka. I trafiken är man aldrig säker, hur noga man själv är spelar mindre roll när det finns iditoter överallt. Det är skrämmande.
Imorgon kommer familjen hit till mig. Vi ska bo på hotell. Mysigt.
måndag 11 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh fy! Hjärtat stannade när jag började läsa... Fruktansvärt! Tack och lov att allt gick bra. älskade Eira.
Man blir mörkrädd av alla idioter... Hur gick det med de andra i bilen?
Kram vännen och pussa E från mig! <3
Herregud!! Så bra att det gick bra! Kan verkligen förstå och sätta mig in i vilka tankar och känslor som måste rusat genom dig. *ryser*
Jag har följt din blogg ett tag, ända sen jag förlorade min pojke och ni hade precis fått Eira. Vi fick också en lillasyster till vår pojke för 2 månader sen. Det ger mig mycket att läsa om ert liv med Eira och Troy i hjärtat. Ni har så fina barn!
Kramar från Jenni!
tur det gick bra med lilla Eira. Hoppas det gick bra för alla andra inblandade oxå.
Förstår att tankarna rusade iväg när du fick det samtalet.
Krama Eira från oss
Men fy vad rädd jag blev! Vilken tur att det gått bra iaf! Kram.
Men kära nån Sandra!! Tack gode Gud att allt gick bra med alla!
Jo, som förälder är det en ständig oro över sina barn, att något ska hända....
hoppas ni mår bra och att ni haft det mysigt på hotell:-)
Kram!
Skönt att det gick bra.. Inget får och hända lilla Eira.. Och inget ska hända, så är det bara.
Kram..
Skicka en kommentar