Jag älskar den här dikten, som är skriven av Jessica Nilsson. Tänkt var att gudmor Mia skulle läsa den på dopet, men efter ett litet "missöde" blev det en annan dikt (vilket var 100 tusen gånger bättre eftersom det var en egenskriven dikt av gudmor).Iallafall så tycker jag att dikten är så fantastiskt målande.
Jag älskar när orden är som pussel.
Vackra är orden tillsammans med även isär är de som små guldkorn.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar