Det är söndag och helgen är förbi. En ny vecka ligger framför. Många timmar, minutrar, sekundrar att leva. Det är tur man inte behöver veta hur man gör för att leva. Då hade jag nog slutat för länge sedan och valt livet på den andra sidan. Idag lyser tre ljus hos familjen J-P, ett för Troy, ett för mamma och ett för pappa. Vi kramas och älskar varandra, det är så vi lever. Det är så Troy får liv. Det är många som saknar vår pojk. Kanske är det någon som saknar de vi var. Men här är vi nu. Alla bär vi vår egen sorg. På samma sätt som trollboll var någon alldeles unik, så bär vi också en alldeles unik sorg. Vi sitter alla i samma båt, kanske med olika många stenar i bagaget. Tillsammans måste vi hjälpas åt att inte sjunka.
.
Idag har vi varit på dop. Finaste lilla A, med sin finaste mamma och pappa. Det är en sådan otrolig och innerligt vacker gåva att bli bjuden till ett dop. Det här dopet kommer vi för alltid att bära med oss i våra hjärtan. Jag är så tacksam att vi får vara en del av era liv.
.
Efter dopet for vi till graven. Det lyste fint och som vanligt växlade vi slängpussar, jag skickade tre och fick tre åter. Saknar, saknar saknar dig.
.
Positivt idag?
Dopet, så fint.
Den snälle mannen har hämtat våra köksluckor.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar